Jinekologens blogg
Kille, 31 år. Bor i Göteborg, Västra Götalands län. Är offline och var senast aktiv: 6 mars kl. 11:59

Senaste inläggen
Ditt samtal står nu som 127 i kön7 januari 2022 kl. 13:07
Två år ändå,
5 januari 2022 kl. 15:22
Ni vet inte vad svårt är.
31 december 2021 kl. 06:43
När man återfår ett stulet (spel)konto Pt2.
20 december 2021 kl. 15:08
När man återfår ett stulet (spel)konto.
19 december 2021 kl. 21:00
Ber ödmjukast om lite blogghjälp.
14 december 2021 kl. 16:35
Jag vet inte ens
4 april 2019 kl. 11:45
Har ni sett en dalabjörn?
19 mars 2019 kl. 18:40
Den värsta typen av sadister
28 februari 2019 kl. 17:46
Blir alltid förundrad
23 februari 2019 kl. 16:43
Visa alla
Blir galen. OSR.
Existentiella och identitets kriser är ingen höjdare måste jag säga. Alltid verkligen avskytt känslan av att konstant vara vilse, dag ut och dag in. Verkar ha trillat ner i en sådan period igen, av någon anledning. Kanske att jag inte äter eller sover kan ha ett finger med i spelet. Men ja, dessa problem har sin grund i mer psykiska konflikter som bestämt sig för att bli ett helvete nu helt enkelt. Så vad kan jag göra? Ingen aning faktiskt. Oftast brukar jag bara lura alla i min omgivning tills jag själv nästan kan köpa mitt egna spelande. Bara vara passiv och vänta ut det. Men det uppstår komplikationer, verkligen inte av större karaktär. Många små blir dock betungande tillslut. Eskalerar successivt. Krävs väl inget större intellekt för att räkna ut hur dålig kombination det blir då jag försöker blunda för det. För eller senare måste jag öppna ögonen igen, men finner oftast då att det gått förlångt. Gått förbi den punkten där jag har en möjlighet att påverka utgången. Ungefär så har det blivit nu, med ja allt. Blundat väldigt länge bara för att försöka ta mig igenom mitt vardagliga liv.
Men men, värst vad jag ska gnälla här nu då, flera dagar i rad också. Ni får ursäkta mitt depressiva bloggande, de blir väl bättre eller något med tiden haha. Om ni spelar OSR får ni hojta till, ska hugga träd hela natten.
Nu ska jag försöka trycka tillbaka min gulliga mentala demoner som får mig att känna mig ungefär såhär:
Hoppas de kan hålla käften så jag får någon ro i skallen.