Inte så aktiv de senaste.

Kanske skönt trots allt, för er då kära random läsare. Trots min inaktivitet den senaste veckan ligger jag fortfarande på bloggtoppen, så sött av er. Jag har inte skrivit för jag har helt enkelt känt att jag inte kunnat få ut något av det. Det är annars min direkta anledning att just skriva. Mitt liv har bara blivit så skumt den senaste veckan och ja, jag vet inte riktigt vem jag är eller vad jag gör. Men jag har nu en flickvän, tro det eller ej. Var väl en bra bit över ett år sedan som jag blev av med den maniska inavlade moderskaka som var mitt ex. Så varför efter att träffat denna typ en månad? Jag är kär och livrädd. Valid anledning tycker jag. Det är helt rakt av fantastiskt att kunna känna en sådan stark emotionell koppling till någon. Samtidigt skrämmer det mig mållös. Jag har iaf varit ärlig mot henne från start angående mina åkommor och ovanor. Så inget sådant kommer förstöra. Så nu om jag är kär och lycklig, varför kan jag inte sluta fråga mig själv "hur länge kommer hon orka"? Kan inte se vad fan hon ska med mig till, seriöst då. Kan bara inte processera det alls. Men ja, mina känslor ska vara besvarade. Vi får helt enkelt se, en naiv förhoppning kan en iaf alltid ha. Nu ska jag bli onykter och vältra mig i självömkan.