Det där med döden, vad tror ni händer?

Mitt tänk generellt bygger på att allting som finns har ett syfte. Som exempel, det skulle inte finnas en stol om vi inte behövde något att sitta på. Långsiktigt betyder det också att allting är ett stort kretslopp. Detta gäller också oss, vi har ett syfte. Våra liv går ut på att finna oss själva och genom det förstå vårat syfte/öde. Sen är det upp till oss om vi väljer att följa det eller inte. Så när vi då dör, lämnar jaget(det de flesta kallar själ) sin farkost, alltså kroppen. Många går emot just det, att kroppen och själen är två helt olika saker. Men tänk er en bil med en förare. Om bilen krockar betyder det inte att föraren nödvändigtvis sakadas. Finns inget som säger att föraren bara kan skaffa en ny bil. Iaf, när själen då lämnar kroppen återgår den i kretsloppet. Jag tror att det finns något övermänskligt, alltså något som är en högre existens än oss människor. Det finns gränser hur långt vi kan tänka, vi använder bara 10% av vår hjärnkapacitet. För mig är det bevis nog för att det finns en högre existens än oss. Jag tror att detta, vad man nu vill kalla det, styr kretsloppet av våra själar. Vi återvänder och får ett nytt uppdrag. Syftet med våra färd i kretsloppet är att samla erfarenhet genom alla uppdrag, bli en rikare själ. Tänk er alla genier som finns i världen, underbarn och etc. De har helt enkelt mer erfarna själar. Målet är att bli komplett, inte ha behovet av att söka något. Lite som nirvana i buddismen. När målet är uppnåt trandencerar själen till det övermänskliga och bidrar till att utöka och styra kretsloppet.

Sedan blir följdfrågan självklart vad syftet med detta kretsloppet av själar är, men det får vi ta en annan gång.

Detta är vad jag tror, är dualist. Vad tror ni?