Tiden får utvisa vilken väg jag valde att ta

Jag skrev en massa saker men bestämde mig för att radera alltihopa. Kände inte för att ha med något av det. Och så har väl humöret varit de senaste dagarna. Jag känner inte för att engagera mig i skrivandet när jag går miste om själva upplevelserna. Jag har knappt ens skrivit i mina reflektionshäften. Inte en enda tanke eller känsla. Av någon anledning vill jag inte att den här perioden ska sparas. För jag känner helt enkelt inte för det. Svårare än så var det inte. Men jag är inte riktigt som jag ska, det känner jag.