Happy Birthday To Me

Jag fick ungefär det jag hemligt hade önskat mig i present. Inga prylar eller pengar. Sådant har jag redan. Jag har önskat att bli kramad av mamma och pappa. På riktigt. Att de genuint håller om mig någon gång. Och någon gång att de talar om att de tycker om mig och säger något som de tycker är bra med mig. Helvete jag får tårar i ögonen bara av att skriva det här... Jävla mongo. Jag vet att de naturligtvis älskar mig och är stolta men jag skulle få behöva höra och känna det påtagligt. Åtminstone en gång. Barnet i mig behöver lite tröst. Det är värdefullt att kunna ta hand om sig själv men emellanåt behövs det lite assistans.
När jag kom hem till familjen och tvättade ansiktet inne i badrummet vaknade morsan och kom in. Hon log fint. Sa grattis och gav mig en varm mammakram. "Jag kan inte förstå att det har gått så här fort. Här står du, 23 år idag. Det känns konstigt. Du är så stor nu."

Nicklas sa att han skulle fixa en present till mig." En teckning vill jag ha!" ropade jag. Den här underbara avbildningen fick jag :)


"Det är precis du!" skrattade morsan. Jag borde nästan rama upp den. Bästa självporträttet av mig som någonsin kan göras.

Hon och mina systrar har någon hemlig överraskning till mig :S De ska ta med mig någonstans men jag vet inte vart, när eller vad det rör sig om. Aaaaah jag blir nervös. Har en hatkärlek till överraskningar. Det är hemskt att inte ha kontroll och veta vad som ska ske så att man kan förbereda sig. Å andra sidan är det superhärligt att inte kunna göra något alls utan bara uppleva. Det kommer att bli bra i vilket fall för de känner mig så väl. Jag är så nyfiken på vad jag ska få göra!