Det som är viktigt. Egentligen.

Kallpratar i korridorer
Vi möter varandra för första gången
Vad är sanning, vad är vinklat?

Masker vi tar fram inför varandra
Bekväma, starka sidor går bra
Det som gör ont, det som är hemligt
Vill jag inte att du ska veta

Vi leker leken veta bäst
Ett helt lönlöst skådespeleri
Vi drar på oss en säker väst
Och babblar fram mystisk magi

Bekväma ord, dolda tankar
En trollformel utan kraft
Likväl potent nog att skada andra
Det som en gång inte betyder något
Får vikt och blir en val.
Tårarna som rann ned inne i min kudde
Är hemligheten som du aldrig får veta.

Vi drar fram våra svärd inför vardagen
Redo att hugga ned allt som stör vår?
Falska världsbild, våra patetiska ståndpunkter.
Våra åsikter som inte betyder något, egentligen.

De saker vi står så hårt för inför andra
Men som tynar bort med vår död
Precis som alla egendomar vi kämpat så hårt
Att få äga i våra hem.

Men vad vill vi egentligen ha tro?
Är det den där fantastiska personen vi ofta ser på avstånd
Eller är det den tillfälliga lyckan i något som inte håller
Kan det kanske vara, att samla på erfarenheter som vi sedan ångrar?

I en sluten cirkel av mig
Ringlar tankar av lycka runt
Kanske är det dig
Som gör att jag ibland tänker sunt?