panikattacker

Det är sommar. Jag borde vara glad och avslappnad, istället har jag panik. Folk försvinner ur mitt liv innan jag hunnit säga hur mycket jag tycker om dem och det krävande lovet tornar upp sig som en gigantisk mur att tvingas klättra över. Och ångesten griper tag om halsen och stryper åt mer och mer, kramar ur luften ur mina lungor och släcker sakta sakta ljuset framför mina ögon.