Det är sommar. Jag borde vara glad och avslappnad, istället har jag panik. Folk försvinner ur mitt liv innan jag hunnit säga hur mycket jag tycker om dem och det krävande lovet tornar upp sig som en gigantisk mur att tvingas klättra över. Och ångesten griper tag om halsen och stryper åt mer och mer, kramar ur luften ur mina lungor och släcker sakta sakta ljuset framför mina ögon.
Seriöst, jag har blivit som ett jävla djur. Jag kryper ut ur min lya på morgonen, luvan över huvudet, tar mig igenom dagen för att komma hem och plugga. Sedan sover jag. Det är allt. Jag hinner inte träna så ser ut som en valross och jag är så konstant uttråkad att jag inte ens har några känslor över huvud taget. This is the life of a naturare, speciellt om man ligger så efter för att man inte orkat bry sig i tid. Jag vill inte.
Ohdamn, det var längesen jag var online här dårå (maj 2010) . Snacka om att jag ändrats lite sen dess. Kan man byta användarnamn? Det här var ju för skämmigt.