Eyjafjallajokulls blogg
25 år. Är offline

Senaste inläggen
Drabbel18 september 2014 kl. 21:45
Introducering. Igen.
10 september 2014 kl. 22:45
.... Va?
12 februari 2014 kl. 20:04
Ingenting särskilt
15 januari 2014 kl. 14:13
Nej
25 december 2013 kl. 20:28
Musikvideor~
15 december 2013 kl. 16:29
En olycksalig Lördagskväll
14 december 2013 kl. 23:17
Ny vecka- Men inga nya krafter.
9 december 2013 kl. 21:45
Våldgästar Bloggens blogg
7 december 2013 kl. 11:10
Jag har ingen rubrik
4 december 2013 kl. 19:44
Visa alla
Introducering. Igen.
Hälsningar, eller något.
Jag är tillbaka ! Iallafall för ikväll, och det är bättre än inget, eller hur ?
Nu råkar det även vara så att jag inte är fjorton längre, utan jag är nu officiellt straffmyndig. Vilket inte är en positiv del med att vara femton.
Brukar man säga "Ny ålder, Ny personlighet" ? Eller är det bara något man säger vid nyår ? Vilket fall som helst. Det stämmer in, och under de senaste månaderna känns det som att jag har hittat mig själv, i varje fall för en liten stund.
Jag är nu helt säker på att jag inte är cis, utan identifierar mig själv som Icke binär. Angående sexualitet, är jag inte säker än. Dock så vet jag att tjejer är inkluderade.
Vad innebär Icke binär ? Jo, om jag då ska tala för mig själv, så betyder det är jag känner att jag inte passar in under någon av könsrollerna. Jag känner mig utanför de binära könsidentiteterna. Ibland är jag en blandning, ibland lutar jag mot det maskulina hållet och ibland så är jag ingenting.
Nu är det säkert någon som sitter bakom sin dator/mobil/whatever- skärm och tänker "Nej. Det här hittar dem bara på. Det finns ingenting som 'det tredje könet'" och då föreslår jag att du drar härifrån. Det här ska vara min frizon, inte din.
Aja. Jag är fortfarande konstant arg och irriterad iallafall, och om jag beslutar mig för att fortsätta hålla den här... bloggen (? Är det verkligen en blogg ?) aktiv, så kommer ni säkerligen få läsa ett flertal argsinta inlägg. Men det är en del av min charm, så det får ni stå ut med.
Sedan har jag även mängder med nya bekantskaper, och kanske till och med vänner. Vissa som jag har kommit närmare än andra. För första gången på oerhört länge så har jag hittat några som är på samma nivå som mig. Personer som jag delar intressen med, samt kan hålla långa konversationer med som alltid leder till ett nytt samtalsämne- även om vi ses två gånger i veckan. Minst.
Det var nog allt jag hade att säga denna gång. Eller, kanske inte, utan det är mer det att jag inte orkar skriva något mer. Men låt oss ignorera den lilla detaljen.