Panik

Jag får alltid panik i sociala sammanhang, oavsett om det är i verkligheten eller på internet, med ungdomar i stan, eller på en tillställning med vuxna.
Jag mår alltid lika dåligt, och är alltid lika osäker.
Vet aldrig vad jag ska säga, hur jag ska säga det, och hur jag ska agera.

Så därför har jag nu de 5 Gyllene reglerna i hur Du inte gör bort dig i sociala sammanhang
1. Hälsa aldrig på någon först, låt de gå till dig, du kan vinka diskret om du ser dem, men gå aldrig fram till personen först.
2. Ha alltid följd frågor, om de, t.ex. har någon redovisning att förbereda, eller liknande, fråga om vad det är för något. Låtsas vara intresserad.
3. Låtsas förstå vad det är dem pratar om, framstå inte som en idiot.
4. Om du ser att de vill gå iväg/känner sig obekväma, se till att komma med någon ursäkt för att du måste gå eller liknande, håll dem inte kvar.
5. Prata inte om dig själv om de inte frågar något, du kan framstå som irriterande och självupptagen.
Jag fick faktiskt allt det här av mina föräldrar för något år sedan för att jag inte skulle skämma ut mig när jag träffade släkten.

Sedan är det bara att hoppas att det funkar.
Själv bryter jag mot reglerna ständigt, det är väl därför jag inte har några vänner

Det är som värst när det är folk jag inte känner som jag pratar med, skriker oftast inombords för att jag inte vet hur jag ska reagera.
Ja, så här är det även när folk försöker prata med mig på internet, så om vi inte känner varandra så bra, det kan vara därför jag svarar så långsamt.

Men om vi känner varandra däremot.
Då pratar jag hela tiden, och bryter mot alla regler ständigt (detta inkluderar icke släkten) och jag skriver jämnt.

Det här var egentligen inget som någon behövde läsa, ville bara skriva av mig.