Felet i våra Stjärnor

The fault, Dear Brutus, is not in our Stars, but in ourselves
Gud vad djup jag är.
Läser i alla fall om The Fault in our Stars av John Green.
Den mannen är en levande legend, med Joanne K. Rowling.
Tänker inte ge några spoilers, även om de flesta säkert redan har läst den.
Men jag vill ha min egna Augustus någon gång i framtiden.

Är i skolan då, ibland önskar jag att jag hade föräldrar aom lät en slippa ibland, i dag var verkligen en sådan dag då jag egentligen inte orkar med någonting. Är bara trött, ush.
Bra att jag ska träffa C0tt0nCandy senare som får ta och pigga upp mig lite ^,~

MEN DET ÄR SNART SKOLAVSLUTNING, KAN NI FÖRSTÅ DET?
Lyckan är obeskrivlig, vill bara vara kapabel till att inte behöva göra någonting, inte behöva umgås och vara trevlig emot folk man egentligen inte gillar så där kolosalt mycket, inte behöva gå upp tidigt (även om jag ska konfirmera mig, ush) och bara kunna chilla.

Ska även till Portugal i sommar, med familjen dock, hoppas bara att jag överlever 10 dagar med dem, men jag får väl hoppas. Min räddning blir i alla fall att jag troligen kommer träffa min vän Lara från Belgien där. Vi åker dit i samma veckor, samma land, och vi kommer bo 47 minuter ifrån varandra.
Coincidence? I think not.

Har även sprungit runt flera varv i skolan nu, de andra reagerar inte ens, jag antar att dem har vant sig med min överskotts energi, jag måste börja göra något med mitt liv.
Men jag planerar på att göra något storslaget innan skolan slutar eftersom det är min sista tid här, några ideer någon? Det måste vara något man kommer ihåg...

Men det är sommar och sol här, vilket får mig att bli på lite bätte humör i alla fall.

Men, den huvudsakliga anledningen till att jag är på dåligt humör är nog att jag har tappat min töjning.
Jag hade den i två dagar bra jobbat Wilma, yeah