Sitter för fullt med klippningen av Crestillion's nya video. Det enda jag gjort de senaste dagarna, och den börjar se rätt sjysst ut alltså! Har även lyckats gymma tre dagar i rad vilket jag ska försöka fortsätta med veckan ut. Känner mig mer motiverad än någonsin att hålla mig i form just nu.
OBS! Härifrån blir inlägget garanterat ointressant för minst 250 av mina 263 bevakare.
Vänd medan du har chansen!
Kvar?
Ok, då kör vi!
Har haft sån jävla ångest senaste dagarna. Sedan i helgen typ, en naggande jävla ångest som ligger och biter. Tror en stor del kommer från mitt hastiga avhopp från Overworld i förra veckan som tyvärr behövde ske mycket mer spontant än vad jag någonsin hoppats på. Det i kombination med bemötandet jag fått från diverse människor den senaste tiden ligger och bygger på och blir bara skitjobbigt. Jag kan inte sova om nätterna, kan inte fokusera om dagarna. Kan varken kolla Youtube eller spela spel utan att få svårt att andas och en stor jävla klump i magen. Ångest över att något inte ska stämma. Att något ska visa sig att inte ha stämt hela tiden.
Allt handlar om tillit - och försvinner tilliten finns det ingenting kvar. Ingen anledning, inget hopp. Och när tilliten gång på gång försvunnit - Vad har man kvar?
Man står där och har än en gång fått en illusion krossad. Ensam, tillbaka på nollan.
Det blir tungt att andas och man kan nästan känna pulsen bulta i huvudet i takt med blodet.
Varje oväntat ljud får en att hoppa till och man vill mest bara sjunka genom golvet.
Tystnaden som säger allt. Den aktiva, hemsökande tystnaden.
Klockan slår 19:43 och jag vet inte längre vem jag är.
Inte helt iallafall. Jag vet vem jag varit, men om jag inte vet vem någon annan är, hur kan jag vara säker på vem jag själv är?
19:44 Dags att runda av inlägget. Tack för att ni läste!
Ångest är en hemsk grej. Det blir bättre när man skriver av sig som du har gjort nu. Eller så kan man prata med någon, om vad som helst.
Hoppas allt blir bättre. <3
Känner verkligen igen mig i hur det är att ha den där till synes obotbara ångesten. Jag kan dock trösta med att den går att bota även om det inte känns så. Det är en process som en måste gå igenom, hur helvetiskt det än är.
om det verkligen var så att så många inte skulle bry sig kan jag lika gärna dö nu hallå medlidande empati kärlek? kämpa på du klarar det här tänk på dig själv i första hand om inte det hjälper tänk på dina nära och kära
och till andra som läser våga fråga men tänk på att många svarar som de är vana att göra även om det inte stämmer testa att omformulera frågan
jag har tex lättare att svara på ja/nej frågor
Människor ändras hela tiden, vare sig man vill eller inte. Vi utvecklas ju mer utmaningar vi utsetts för. Det här är inget konstigt. Det är bara ett nytt kapitel i ditt liv. Det är något vi alla gör, startar nya kapitel efter att ha avslutat ett. Glöm inte de som står vid din sida och som inte glömmer dig, även om det kan kännas som att man står ensam mot världen. /Just som random girl
We dont know when we will die, so I came to think that I want to do the things Im able to do now. I want to live a life full of joy. When the time for me to die comes I want to die with a smile on my face. I want to think: Ah it was fun Thats why I want to live every day to its fullest.
Kuina (Royz)
Några ord som hjälper mig att tänka och må bättre, kanske du också kan finna något i texten.
Kram på dig, du är stark. Vi får inte mer än vi kan hantera, även om det ibland känns så.
Att tappa tilliten hos sig själv är något de flesta går igenom.
Alla har vi deppiga perioder.
Man kan ha allt men ändå sakna något.
Du är en sån otroligt fin människa.
Sluta inte tro på dig själv, sluta inte hoppas.
Du är bäst precis som du är just nu.
Välsigne dig som kämpar på <3
Vet hur det känns, har haft en enorm ångest jag också blandat med depression pga personliga anledningar.
Det är sånt som visar att man är mänsklig, och man är en funktionabel människa, för att visa att man lever måste man ner på botten ibland för att få motivationen till att "jävlaranamma"
Du är inte ensam om att gå igenom ångest anfall broder, jag finns om du skulle vilja lätta på hjärtat någon gång, du verkar vara en helschysst kille, och det känns weird att jag bara typ "vet vem du är" och inte känner dig ordentligt!
Stå på dig!
Jag förstår dig och det är inte roligt med ångest, såklart är det tråkigt att du har lämnat Overworld men det är ditt val och det finns anledningar bakom allt till varför du gjorde de. Jag kommer fortfarande stötta dig för du är en av mina förebilder. Ta hand om dig själv, kram ^^ <3
Å du beskriver det så bra, så sant.
Såklart är det tråkigt att du lämnat Overworld, men det finns ju anledningar till allt och det är klart att jag (och förhoppningsvis alla andra som gillat er musik) kommer fortsätta stötta dig och uppskatta det du gör i kommande projekt. Du kommer alltid vara vår senpai, tihi ((:
Mina fina, fina bror.
Det är okej att känna sig lite deppig och ha ångest ibland, det är humant. Förstår hur du känner dig, även fast jag är en liten plutt på 14 år.
Stora kramar ska jag skicka till dig och se till att få lite vila.
Alla har vi perioder då vi mår dåligt eller får ångest, så jag förstår dig helt och det var ditt val att gå ur overworld. Du gjorde bara det som kändes rätt för dig, inte för någon annan. Så om någon inte accepterar ditt val eller liv så är de knappast värda din uppmärksamhet! Gör det som känns rätt för dig och inte för någon annan! :3 vet att du kommer finna dig själv igen. Om du någonsin behöver prata så är det bara att skriva till mig på kik eller på facebook. Jag kan alltid prata! Spelar ingen roll vilken tid på dygnet! Jag är lika tillgänglig klockan 13 som klockan 04 på natten! :3 måååånga stora bamse kramar från mig! <3
Det är okej att ha ångest och inte riktigt veta om man gjort rätt val. Sånt är livet helt enkelt. Som Sachiyo säger så är jag helt säker på att du kommer hitta rätt om ett tag och allt kommer att kännas bättre.
Om du vill snacka (vare sig om detta eller annat) så vet du vart jag och Tess finns! <3
*krama om massor* Endigo då... <3
Klart många är ledsna och så efter du lämnat Overworld. Men det är ju DITT val. Eller hur? Du måste ju göra det som känns rätt. Göra det som känns som din bästa chans. Och tillit lär sig folk hantera vid olika tillfällen i livet.
Du kanske känner dig på nivå noll med dig själv och livet nu. Men om jag känner dig rätt så tror jag på att du vet vad du gör. Du behöver bara hitta stigen du trivs att gå på. Stigen som för dig närmare dig själv och din framtid.
Jag tror på dig, vad du än gör. Du är en så snäll och fin person, men framförallt: Du har talanger. Talanger som du kommer ha nytta av.
Många många kramar. <3
