Tjej, 33 år. Bor i Avesta, Dalarnas län. Är offline
EmoCrusified har inte lagt till några event än.
EmoCrusified har inga vänner än. Bli första?
Varför händer allt mig? Varför just nu? Så fort jag får en ledig stund hopar sig problemen. Vad har jag gjort världen för ont? Måste mina känslor trassla till allt för mig? Jag orkar inte med det här längre. Vill inte att det ska va så här! Vill att allt ska vara bra. Bra och lugnt och roligt! Bad som helst men inte så här! Snälla hjälp mig!
övningskörde idag....krockade inte med något men glömde att titta mig för i korsningen...tur att det inte kom någon bil då...mamma var nog ganksa rädd på slutet...
fy fan vad kul det var i helgen!! en massa kul folk och en lite lollo från säter...;) de andra säterbona hade fått för sig att jag är gift med en som heter håkan...helt sjukt..!!
sen får man ju inte glömma alla underbara avesta och hedenoramännskor som var där...:) särskillt inte Daniel Wemmenlöv<3...MIn nya pojkvän :) (saknar honom otroligt mycket)
vi såg Fakie for notning, mandylo n och neverstore...helt jävla underbart!! lite kallt och blött men det får man ju räkna med!! ;)
Snart nu... Inte ens en vecka kvar... Om bara några dagar är det dags att dra ut till Finnåker igen.... Ska på Rock for Moc... fick just reda på att Neverstore ska dit *Lycklig*....och så Mandylon förstås^^
Jag var där föra året också ^^... då var det ialla fall skitkul!! *älska älska älska!!*
önska mig lycka till...xD
Nu sitter man där igen... i skolbänken, alltså. När jag sluta nian tyckte jag att det var en evighet tills skolan började igen...men så var det ju inte...knappast!!
Sommaren gick och man blev snart ganska uttråkad av alla sysslolösa dagar...men på nåt sätt så fick man ändå tiden att gå...sen bar det av på resor till både höger och vänster...en liten festival lyckades man hinna med också... Men efter englandsresan slogs man av insikten att skolan började snart...väldigt snart... Då började nervositeten sätta sig fast inom mig...tänk om jag inte skulle klara av att gå på NV? tänk om jag faktiskt skulle få ge upp efter en termin eller så....? usch vilken mardröm!!
Alldeles för fort kom den 21:a augusti (dagen för skolstarten) och mina tankar började mer likna en paranoids skräckfyllda syner än en 16-årig flickas funderingar...
När man satt där i Aulan i spänd väntan på att få höra sitt namn ropas upp och sedan bli ivägskickad till ännu ett år i helvetet...
Men som vanligt så visade det sig att jag hade oroat mig alldels för mycket i onödan...det var ju inte värre än något annat år....
wohoo!
drar till london imorrn!!
skit kul ska de bli!!