Konstigt barn

Älskade ormar, grodor och ödlor som liten innan det var det småkryp och sedan blev det större djur i alla slag. Fann sedan fascination i musik, och att chocka och skrämma människor.

Mina intressen med kryp och ormar gav alltid de äldre tanterna runtomkring äckel och tjut vilket jag fann förtjusande eftersom chock och förvåning var roligt för mig.

Att kunna morbida faktan, berätta i detalj om vissa saker som andra finner motbjudande och ibland bli bannad från matbordet eftersom jag får alla att tappa aptiten.

Saker kan vara äckliga men än så är det som så att dofter går att acceptera, rent ut säga det luktar förjävligt men ändå gå in och ta hand om det som är orsaken. Synintryck kan bli obehagligt men inte tillräckligt för att jag ska spy, smak däremot kan bli så jag vill spy och troligen tillräckligt äckligt kommer jag spy.

Utöver det klarar jag det mesta om jag bara ställer mig in på att klara av det, har inte sett överjävligt mycket men min beskärda del av döda bortglömda djur, bortglömda avstängda frysar, slakt och en stor familj med magsjuka.

Vet att spyor är något jag har svårt för, utöver det inte mycket förutom saker som smakar riktigt jävla illa men efter att ha ätit dålig fisk och annat utav misstag börjar jag bli mer tålig på det med.

Mycket skumma saker gjorde man som barn, undrar vad mina föräldrar tänkt om mig under åren.