Trött, och lite sliten

Jobbat en del det senaste och det hade funkat bra om mina helger inte var ockuperade med familjedrama, sista helgen i vårt gamla hus nu förhoppningsvis sen slipper vi alla skiten.

Situationen kommer bli ansträngd nu i helgen eftersom större delen av syskonen liksom jag inte pratar med mamma och får samma behandling tillbaka. Vi kommer behöva kommunicera medan vi fixar med det sista och hon kommer förmodligen ta till allt gråt, locka, cyniska kommentarer för att få en att känna skuld och allt för att få oss att vända tillbaka till henne.

Jag måste stå fast i mitt beslut och det kommer prövas, jag ska inte ha henne i mitt liv. Om jag någonsin ska kunna bygga upp någonting så måste hon hållas blockerad, hon påverkar mig för mycket och på ett negativt sätt.

Vi väljer inte våra föräldrar men vi väljer hur stor del av våra liv de får ta, och vilka människor vi omringar oss med