Tillbaka med Nya Filosoferingar

Hej,

Det var nog ett par månader sedan jag var riktigt aktiv här. Det har hänt en hel del, mest negativt, och jag kommer på mig själv med att dra mig undan allt mer från folk. Är ofta arg och nedstämd (eller ja, inte direkt nedstämd, mer typ "meeh, orka") och den här infernaliska värmen gör att jag får svårt att somna.
I grund och botten så handlar det om att jag är så fruktansvärt trött på människor, mänskligheten och hur folk behandlar mig och andra. Jag är inte perfekt själv, jag tar också tvivelaktiga beslut som grundar sig i min egen osäkerhet och ovilja att "put myself out there". Jag ska inte gnälla över hur jag blivit dissad av människor som säger en sak men gör en annan. Jag ska inte gnälla över folk som lägger sig i mitt privatliv och försöker diktera vem jag "får" respektive "inte får" träffa. Jag ska inte gnälla över folk som anser sin egen åsikt stå över alla andras. Jag ska inte gnälla över hur folk skämtar på andras bekostnad men sedan själva känner sig kränkta när samma jargong används mot dem. Jag ska inte gnälla över folk som känner ett aktivt behov av att hävda sig gentemot andra för att stärka sin egen självbild.

Jag är trött på att vara trött och jag är trött på folk som tar men aldrig ger. Jag är trött på att folk på mitt jobb dumpar sin skit på mig så att jag i slutändan får stå till svars. Jag är trött på meningen "vi måste hjälpas åt" när alla egentligen bara vill hjälpa sig själva på andras bekostnad.

Jag går på semester om en och en halv vecka. Jag har nog aldrig längtat så här mycket efter att få vara ledig någonsin tidigare. Diskuterade detta med en kollega idag. Vi kom fram till att vi säger det varje år. Hahahaha!