Riktigt namn:
Panda Civilstatus:
Ensam
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Äta
Bor:
Med föräldrarna
Politik:
Grön
Dricker:
Energidricka
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2011-08-27
Jag vet ute vad jag ska göra. Han är en av de finaste jag har. Han är min. Men jag vill inte. Jag är inte kär längre utan känner mig tom. Som jag sa till henne igår. Jag vill inte vara intim med honom. Vill inte bra intim med någon alls. Han vill vara jättenära mig hela tiden. Trots att jag har sagt det. Jag försöker säga hela tiden vad jag vill men det går inte. Han vill inte lyssna. Han lyssnar inte. Hade han lyssnat så hade jag kunnat öppna upp mig. Då hade jag kunnat säga det jag vill ha sagt och då hade jag inte känt så här.
Och att ligga i hans famn känns inte tryggt längre. Jag passar inte där. Hans pussar kan inte lugna ner mig längre. Så många saker som jag vill ha sagt men som inte kommer bli sagda på ett tag för att han inte lyssnar.
Han märker inte hur jag känner. Till och med personer som jag aldrig har träffat innan har kunnat se att jag inte har mått bra, de har kommit fram till mig och kramat mig i hopp om att det gör mig glad.
Så jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Hur jag ska fixa det här så jag kan må bra. Jag vill inte förlora honom men samtidigt drar det här förhållandet ner mig till botten. Det kanske är dags för mig att komma upp till ytan och andas
Kom över denna filmen idag. Den har väldigt starka känslor i sig. Man blir bara irriterad och äcklad. Ännu värre är det när man vet att en familjemedlem har varit i en av dem situationerna. när man även inser att även en själv har varit där, fastän flera år sen.
Man blir arg och besviken, och jag som även har läst "Flickan och skulden" av Katarina Wennstam kan relatera sista quote:et " What matters more, what he did or what I wore?"
Vi måste ta tag i folket, måste få dem alla att inse hur fel det här är, att ett nej är ett nej, spelar ingen roll när det sägs eller hur det sägs. Det ska egentligen inte ens behövas sägas. Kämpar hon emot eller gråter är det ett nej.
Även när det gäller våldtäkter eller psykisk/fysisk misshandel mot män(För tro mig, det finns). Det är också felfelfel. Även där är ett nej ett nej, hur vansinnig man som kvinna än är!
När man får bekräftelsen om att jag kanske inte hade fel, det finns fler som tycker som jag och som har upptäckt samma saker som jag blir man... Nöjd? Glad? Bekräftad.
Man kanske mår bättre, i vissa fall mår man sämre. I detta fall mår jag bättre.
Saknar min underbara vän. Den underbara kärleksförklaringen jag fick av henne i fredags när hon var full och jag var en kastrull. Den andra kärleksförklaringen och deeptalket vi hade i lördags där hon sa att jag är den hon inte vill förlora, inte alls, vad som än händer mellan oss. Inte ens om vi skulle ha världens bråk(hon är tack och lov inte heller någon som snackar bakom ryggen på folk). Min galna, men så underbart fina vän som får mig att le även när vi fyllesnackar om sorgliga saker.
Saknar också min fina pojke. Han som står vid min sida och stöttar mig, vad det än gäller. Han som alltid vågar säga emot när vi inte delar åsikt men som ger mig nya sätt att se på vissa saker. Han som ligger i min säng och när jag ligger på hans bröst säger de magiska orden "jag är kär i dig".
Att sova själv ikväll kommer vara svårt. Men nyttigt. Tror jag.
Mitt liv känns bra just nu. Jag är nöjd. Jag är nöjd. Hoppas att min underbara väns farmor kryar snart så min underbara vän kan komma hem till Sverige igen!
Var sjuk under jullovet. Gick ner mer än 5 kilo då. Fick sen tillbaka 1 kilo. Är just nu sjuk IGEN och har problem IGEN med att äta. Kommer gå ner ännu mera. Och jag vill inte. Gillade min vikt.Kan dock verkligen inte äta just nu! :(((
Jag hatar när folk är sådär gosiga och gulliga med varandra. När de myser och verkligen är lyckliga. Mest för att jag saknar min fina *bara 11 dagar var* Vill mysa med någon igen. *Bara 11 dagar kvar*
Och jag ska till sjukan på fredag. Är lite halvt nervös men tror ganska hårt på att allt är bra ändå. *Hej, jag dör*
Ska också färga håret på fredag, har hittat min vackra färg! :D
Känner mig sådär underbart nöjd med min kropp igen. Har inte gjort det på ett tack men efter min lilla sjukdom har jag tappar väldigt mycket! Har även börjat träna lite smått(Och det är pissigt jobbigt ska jag säga!!) Så snart kanske jag får en cp snygg kropp! :DD
Jag startar alltid vid datorn. Där ska jag alltså göra något som ex skriva om demokratin.
Jag loggar in på fb, ec och bdb.
Jag startar spotify.
Jag börjar spela ett spel som sen blir flera.
Kollar min hotmail.
Kollar andra hemsidor som jag möjligen är medlem på.
Snackar med folk.
Blir uttråkad.
Sätter mig framför tvn och spelar något. Helst Zelda.
Kommer på att "fan, jag skulle ju plugga!!"
Fortsätter att spela.
För er som undrar hur jag mår kan jag avslöja att jag mår bra. Ingen smärta längre och idag är första gången på 2 veckor som jag kan äta. Hur skönt som helst!
TJag satt i duschen i 1,5 h. Låg i olika konstiga ställningar för att få bort smärtan. Nu ligger jag instängd på soffan och har det bra. Smärtan är helt okej tack vare temgesic och värmekudde.
Min fina bästa vän TheQueenie och min fina mor har hjälpt mig då sjukt mycket. Vi får se.hur det är imorgon!!!
Bra nyhet dock är att jag har en ny mobil som är superfin. 500 kr för en iphone 4 som fungerar felfritt. Ska bara byta mitt simkort till ett minisim så jag kan använda den :') (åter igen, tack fina bästa vän som hämtade den åt mig i min smärta )
