Dina känslor är mina känslor

Min HSP slog till igen och försatte mej i ett tidigt stadie av panikattack under dagens föreläsning.
Tårar i ögonen, svårt att få luft och hörde inte alls vad läraren pratade om sista halvtimmen. #livet

Anledningen: en kompis till mej som läser samma kurs går igenom en riktigt svår period just nu.
Precis fått diagnoser relaterade till psykisk ohälsa och börjat äta medicin mot det OCH halvt om halvt blivit dumpad av sin pojkvän. Mitt i föreläsningen får jag en våg av ångest och smärta över mej och i samma veva packar hon ihop sina saker och går för hon håller på att krascha totalt. Så vågen av känslor jag kände var hennes.

Det är tungt att både bära sina egna känslor och andras.
Men jag försöker att separera på mitt och hennes för hon behöver mitt stöd. Speciellt med tanke på att jag gått och går igenom samma saker.
- Att bryta upp med en person man älskar men som man innerst inne vet inte är bra för en men hela omställningen att bli själv är skitläskigt.
- Att få diagnoser som visar på att man inte mår så jäkla bra.
- Att äta medicin mot det som får hela ens känsloliv att kaosa satan innan kroppen vant sej.

Men det kommer gå. Hand i hand genom allting.