Sockerberoende ( tw äs och självskada)

Dagens beslut: att skänka min sockergömma till min familj.
Av 2 anledningar: det är inte veganskt och jag vill äta just veganskt och jag måste bli av med mitt sockerberoende.

Angående sockerberoende - it's a thing. Lika mycket som att vara beroende av nikotin eller medicin etc.
Har varit det sen tonåren, och det har inte varit vackert.
-Haft perioder där jag hetsätit sockerrika produkter.
-Har tryckt i mej så mycket godis tills jag mått illa men ändå fortsatt äta för att jag inte kan sluta.
-Har gråtit floder när det inte funnits socker hemma att få sluka.

Detta krockade ganska fint med ätstörningen jag utvecklade när jag var 16. Det ledde till att när jag inte ätit på ett tag hetsåt 3000 kalorier i ett svep i form av godis, kakor, glass...Vilket i sin tur resulterande i grov ångest, självskada och ännu mer självhat och ännu längre perioder där jag inte åt något. Hemskt cirkel. (Bör tillägga att jag inte är ätstörd längre)

Men för ungefär 1,5 år sen bestämde jag mej för att det fick vara nog.
Bland annat så förbjöd jag mej själv att äta godis och sånt i veckorna. Bara äta det på helgerna, som ett litet barn.
Håller på att läsa boken Sockerbomben som tar upp vad som sker både fysiskt och psykiskt av massa socker samt hur man tar sej ur beroendet. Den är ofantligt intressant och har hjälpt mej massor.

Klart jag har mina bakslag...men vafan, det är en process.
Har ändå kommit sjukt långt!

Och nej, det syns inte på mej för ja, jag är en smal person.
Men mina organ är nog inte så fina...

" alt="" class="right_img block_img">

Jag känner mej lättad.
Tänkt göra mej av med det ett tag men det har tagit emot. Lite som att slänga ciggpaketet liksom.
Men ångrar det inte för en sekund!