Jag ger upp på livet

Eller är det livet som ger upp på mej??
Jag är åter inne i mitt mysiga, svarta slukhål :))))

Jag vill verkligen inte, det suger här. Hålet är fullt med ångest, skam, irritation och tårar. Men jag verkar inte kunna ta mej ur på ett tag då min livssituation är helt åt helvetet.

Jag önskar att jag redan var i full gång med att plugga på högskolan, kanske ha ett mysigt extrajobb vid sidan om och att pojken min och jag satt i vårt egna vardagsrum i en mysig lägenhet någonstans och hade myskväll 7 dagar i veckan.
Men nu sitter jag här hemma, har inget att göra om dagarna ja, jag söker jobb, som en jäkla dåre faktiskt och har inte ens råd att köpa en påse chips tills helgen. Ångest overload.

Helst vill jag bara sova tills allt rett ut sej och jag kommit på benen igen för pallar inte med att må såhär varje dag.
Jag finner inte ens motivation att kliva upp ur sängen på mornarna.

Kul inlägg :)
Kul liv :)

*

Ne, måste ha något positivt: mamma köpte chokladkakor till mej idag. De är jättesmå, jättesöta och jättegoda