Mot oändligheten och vidare

För ett tag sen fick pojken min fast anställning och då köpte han en "skumpa" för att vi skulle fira lite men sen glömde vi att öppna den</3
Men i fredags drog han fram den och sa "vi kan fira lite sent" och jag skulle precis svara "fira att du har fast jobb" när han säger "fira att vi varit förlovade i ett halvår". Awwww.

Hur kan det redan ha gått 6 månader?? Känns som det var igår han överraskade mej med den där asken med ringarna i. Tiden går fort när man har kul



Älskar när man märker efteråt att man skrivit fel :)))

Det var så himla mysigt. Han är mysig, min pojk.
Han hade köpt alkoholfritt mest pga det är godare. Jag gillar verkligen inte smaken av alkohol...Han tänker verkligen alltid på mej?!? När det kommer till typ allt.

Och jag bara måste få säga att jag är så glad och tacksam över att vi hållit ihop så länge. Det har inte varit lätt, vi har våra upp och nergångar precis som alla andra, men vi har tagit oss igenom allt och det har gjort att vi kommit varann så himla nära.
Och så är det ju den där lilla detaljen att jag är ett nervvrak och konstant stressar, nojar, oroar mej, gråter, klagar, skriker, blir arg osv osv....Och han är konstant där för mej. Lugnar ner mej, tröstar mej, hjälper mej, kramar på mej, stöttar mej. Jag fattar inte hur han står ut? Inte ens jag står ut med mej?? Men jag är glad över att han gör det.

Tack Simon.
Jag älskar dej<3