Nej.

Att vara social är inte min starka sida...Jag blev medbjuden på fest igår men det slutade med att jag satt kvar med mina föräldrar hos grannen istället :))))
Jag är så sjukt folkskygg. Jag tänkte hänga med först men sen visade det sej att det var typ 7 personer som jag inte vet vilka det är som skulle dit så då backade jag ur. Jag är totalt jäkla värdelös på att lära känna nya människor...Blyg och obekväm är fan inga bra egenskaper. Hade ju varit lite trevligt att suttit med en stund och umgåtts med vännerna plus att 2 av mina kompisar från Stockholm var ute på "landet" som de så fint kallar det men jag klarar verkligen inte av så mycket nytt folk samtidigt. Då blir det kaos i huvet, ångest och the over thinking blir fan hemsk...

Men det var trevligt att sitta hos grannen med föräldrarna och prata och äta ostbågar, väldigt tryggt och mysigt.
Lovar att ni som läser detta antagligen tycker att jag är en tråkig, feg, mes men jag kan inte rå för det, jag är som jag är, tyvärr...Jag fungerar inte som de flesta andra ungdomar gör. Så fort det är en massa människor runt om som jag inte känner så blir jag som en 5-åring och håller mej nära mamma och pappa, alternativt pojkvännen då jag har en sådan nu.


Sitter hemma hos pojkvännen nu på tal om honom. Blir snart film och chokladpudding. Mys!
Måste sova här inatt för jag ska jobba imorgon. Från honom till jobbet tar det 2 minuter att gå och hemifrån mej till jobbet tar det 1 timme att gå...Måste verkligen skaffa egen bil känner jag .________________.