Hejdå glassen

Precis när jag skulle dra ut och jogga förut så kom brorsan och ba "jag följer med, måste se hur mycket jag orkar". Han har inte varit ute och joggat sen förra sommaren. Vi tog en kortare runda som tar 15 minuter att ta sej runt men han klarade hela utan stopp! Applåder till honom. Va riktigt kul att han ville hänga på, fick jag någon att prata. Plus att det är så peppande att springa med någon.

Förra veckan köpte pappa en varsin sån där Magnum glass till mej och mina syskon. Vad heter de? Magnum kiss? Aa i alla fall; syrran vräkte i sej sin direkt men jag är en sån där som sparar saker sjukt länge så jag tänkte äta den först idag. Lite mysigt kvällssnacks så där. Men var glassen kvar? Nehedå! Frågade pappa om han sett den och jorå för svaret blev "den har ju bara legat där så trodde inte att någon ville ha den så jag tog den". Fucking skojar du med mej!? Jahapp...Nämen okej tack så mycket. Köp grejer till mej och ät upp det själv sen, shysst.

Idiot.

(Ja jag är på stört jäkla mens humör just nu. Ge mej ett ton glass tack)