random tankar om tumblr

(detta är alltså min upplevelse av de som jag följde och deras sociala cirklar)
om man känner mig irl så vet man att jag spenderar typ 50% av mitt liv på min ipad, oftast på tumblr.
I jättemånga månader - ja, kanske lite mindre än ett år nu - har tumblr varit en jättestor grej för mig. jag har varit besatt. flera timmar varje dag fokuserade på min blogg, att skaffa följare, att skaffa tumblr vänner med många följare och annat som jag kanske inte känner var sådär jätte moraliskt korrekt.
Nu mot slutet var det mest vännerna jag fokuserade på. över sommaren skaffade jag kik och snapchat och gjorde en hel massa jävliga saker när jag snackade med folk. tyckte det var fantastiskt kul enda tills jag märkte att jag var mer entusiastisk än alla andra, och att de typ inte brydde sig alls om varken mig eller andra som de var "vänner" med. Det är bra att de fokuserade mer på sitt irl liv, men de var jävligt taskiga mot alltför många människor när de väl var online.
iaf, I WAS IN TOO DEEP, MAN
Började må skit efter varje konversation. märkte att om jag inte skickade något först så brydde sig ingen om att göra det heller. Jag är faktiskt inte bitter om det, jag vet liksom hur det känns, men det är ju aldrig kul att märka att det har blivit så.
tumblr är typ som en jättebitchig tjejskola där alla låtsas vara vänner medans de snackar skit om andra bloggare. Det finns en jävla massa cliques och queen bees och tbh så är de flesta riktiga douchebags.
även om jag inte slutar blogga helt och hållet än så vet jag att jag kommer eventuellt radera alla meddelanden osv från alla på tumblr och bara tanken på det får mig att må bättre!!! :)))
min slutsats: *breakup röst* kära tumblr, du var där för mig väldigt länge.... men tillsist var du för mycket för mig.... jag måste fortsätta framåt med mitt liv..... a/w ily tumblah ttyl omg idk, idc tbh <3333