Något jag rafsade ihop på rasten. Bara en kladd alltså.

Jag avskyr din existens, helt ärligt. //
Ingen kan tycka att du inte är förfärlig.

Går inte att undvika tankarna av hat då jag ser din gestalt, //
Än mindre önskningarna av att få krossa din skalle emot iskall asfalt.

Men det är dock än så länge bara önskedrömmar, //
Dina argument ger mig fan riktigt rejäla mardrömmar.

Måste verkligen kämpa för att inte flyga på dig, //
När jag hör din vidriga skärande röst där bakom mig.

Att ingen annan ser hur du är gör mig helt galen, //
Vill bara hoppa in i bilen och trycka ner gaspedalen.

Krossa dig totalt i tvåhundrafemtio kilometer timmen, //
Annars gör jag det stiligt med alla dom här rimmen, ya.

Jag är inte den som brukar vara så värst långsint, //
Men du gör det gång på gång du gör det själv påmint,

Du kommer emot mig låtandes som en travhäst, //
Och gnäller över att du har en ‘’sån extrem’’ ångest.

Men snälla vad är fel, förklara, vart fan är din IQ? //
Tappad i golvet för många gånger, eller hur var det nu?

Jag tycker nästan synd om dig, men bara nästan. //
Oftast vill jag endast se dig totalt lemlästad.

Du är värdelös, hopplös, betydelselös, jag spottar på dig nu,
Du är ambitionslös, framtidslös, och snart livlös. Jag spottar på dig nu.

Du var okej en gång i tiden, men det är glömt sen länge, //
Förträngt den tiden totalt, jag har nu annat umgänge.

Du kommer nog för evigt vara helt ensamstående, //
Och du hitta ingen förklaring, du är helt oförstående.

Din grammatik är en total katastrof, //
Du kan varken använda skiljetecken,komma eller apostrof.

Så det var jobbigt att ta dig seriöst och förstå vad du ville där i vinternatten, //
Som om det inte var nog med att du skrev det på facebook-chatten.

Jag slår dig i marken, jag är en soldat, //
Du får kalla mig vad du vill, kalla mig psykopat.
Du kanske en gång kommer få en livskamrat,//
Men som då garanterat går på narkotikapreparat.