Jag förstår inte.

Jag förstår verkligen inte hur jag kunde tillåta dig att göra såhär med mig.
Hur kunde jag låta dig komma in i mitt huvud.
Det var ett dumt val, om jag nu ens valde det själv.
Du var ganska övertalande.
Fin och charmig.
Fast jag borde vetat bättre.

Jag borde inte lyssnat.
Jag borde inte svarat.
Jag borde låtit allt vara.

Åh, det där leendet.
Åh, den där kyssen.
Där på trappan.
I kylan.
Berusad på öl och sårbar.
Väldigt sårbar.
Allt du sa lät så fint och bra.
Allt var uppochner.
Jag trodde att du var den som kunde vända mig rätt.
Så naiv.
Dumma dumma jag.

Jag förstår inte.

Hur kunde jag låta dig få mig att gråta.
Aldrig.
Aldrig igen.
Jag hade allt under kontroll.
Jag lovar.