Den bittra sanningen.

Öppna ögonen.

Snälla, vakna upp.
Jag skriker och gråter men det hjälper inte.
Jag bönar och ber om att få en bekräftelse, förståelse av att ni lyssnat.
Sluta drömma.
Ni har fastnat i ett tillstånd där allt är ganska bra,
Problemen jag har verkar inte så stora, det verkar inte så vanligt att må såhär.

-----

De senaste 45 åren har självmordsantalet ökat med 60%
Ungefär var 40e sekund tar något livet av sig i världen.
En miljon beräknas ta livet av sig varje år.
1.6 % av alla dödsfall är just självmord.
I Sverige tog 1683 personer sitt liv 2003.

I Sverige försökte 2000 ungdomar emellan 15 och 24 ta sitt liv 2003.
Varav 118 lyckades. Det kunde varit erat barn.
Och antalet stiger.
Självskadebeteende och självmordsförsök börjar tragiskt nog nästan bli vanligt, oftast bland tjejer.
De vanligaste tillvägagångssättet bland kvinnor är förgiftning, vilket står för nästan hälften av alla fullbordade försök att ta sitt liv.
Bland män är det hängning. Som står för ungefär en tredjedel av alla fullbordade försök.
Men även att skjuta sig eller dränkning är vanligt.
I Sverige är faktiskt självmord den vanligaste dödsorsaken för män i åldrarna 15-44.
147 ungdomar tog sitt liv 2010..





Ludmilla Rosengren förlorade sin 14-åriga dotter Linnea för drygt 3 år sedan.
– De flesta föräldrar som snuddar vid tanken känner nog att de inte orkar tänka tanken ut, för det känns så fruktansvärt. Och just så fruktansvärt är det. Men det blir inte så meningslöst om jag kan göra någon nytta genom det jag har genomgått, berättar hon för TT.

‘’Linnéa som dittills hade varit en glad, positiv och välfungerande tjej började plötsligt må dåligt. Efter samtal med en psykolog och kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) blev hon inlagd. Då hade Linnéa berättat för sin mamma att hon försökt ta sitt liv.
Problemen bedömdes som en depression, men medicinen gav ingen effekt. Bara några veckor senare valde Bup att släppa ut Linnéa på en obevakad permission — utan att kontakta hennes mamma. Då ställde hon sig framför ett tåg’’

Det ska inte vara så. Det ska inte det.

17-åriga Carolin tog sitt liv på ett boende.
Hon fick fel medicinering, ritalin.
Ritalin är känt för att kunna ha suicidala biverkningar,
‘’med tanke på hennes mående borde hon aldrig fått den medicinen.’’ säger hennes mamma.
Det var väldigt dålig uppsyn där, det är sinnessjukt att det inte fanns något som kallas ‘’vaken jour’’ alltså någon som kollar till patienterna lite då och då dygnet runt.
Hade det funnits det hade nog Carolin varit vid liv idag.
Föräldrarna hade nästan ingen kontakt med henne, Bara några timmar innan händelsen sa kontaktpersonen sa att det var frid och fröjd, Carolin hade inte heller några tecken på självskadebeteende.
Men Carolins kompis sa annat.
‘’Carolin hade mått jätte dåligt, hon tyckte inte alls om medicinen och hon hade även väldigt tråkigt. Fanns inget att göra utom att vara i stallet där hon inte ens fick rida vilket var hennes stora intresse.’’
01:30 så hängde hon sig till en låtslinga som spelades högt om och om igen.
På bårhuset såg föräldrarna skarpa ärr på underarmen som inte var mer än några dagar gamla.
Var det på grund av kostnader? Drog dom in personal för att tjäna pengar?
Sånt här får inte hända.

Mellan 1992-1995 ökade antalet ungdomar som sökte hjälp på landets barn- och ungdomspsykiatriska kliniker med nästan 50 procent, och ökningen har fortsatt sen dess.
Ändå har inte satsningarna på område varit särskilt omfattande, långt ifrån vad som behövs för att möta det ökande antalet hjälpsökande.
Då det var som värst kunde väntetiden vara ett år, nu ska man ‘’bara’’ behöva vänta högst 90 dagar. Det är tre månader.
Har dom NÅGON som helst aning om hur helvetiskt illa man kan må?
Nej, för i Sverige där prioriterar vi fotbollshallar och parkeringsgarage,

En dag för inte så längesedan vågade jag för en gångs skull öppna mig på riktigt då jag var på BUP.
Berättade om mina grova dödsböner, sömnlösa nätter och extrema ångest. Aggressionerna, depressionerna och den stora frustrationen.
Till sist så ber jag om att läggas in.
Jag ville verkligen läggas in, kompisar och andra hade sagt åt mig under en längre tid att jag borde lägga in mig själv.
Svaret jag får är
‘’Nej, tyvärr. Dom har inte plats. Jag tror inte du har tillräckligt starka anledningar.’’
Vadå inte plats?! Inte tillräckligt starka anledningar?!
Jag har precis berättat att jag vill dö varenda kväll och har ingen ork överhuvudtaget,men visst,det är inte tillräckligt illa.





På psykiatriska mottagningen i Angered kan väntetiden ligga upp emot 1 år och 3 månader.
det är på ett ungefär 455 dagar.
Många blir även avvisade direkt på grund av brist på personal och pengar.
‘’- När man söker vård akut och blir avvisad så kan det vara droppen som får en att inte orka en dag till, att det kan vara droppen som gör att man faktiskt begår självmord.’’ säger Elizabeth som är en av många som blivit avvisad.

Jan-Åke Simonsson är högsta ansvarig för den psykiatriska vården i Västra Götlans regionen. Uppdrag granskning satte landstingsförbundets lista på väntetiderna till landets psykiatriska mottagningar i händerna på honom.
I botten av listan dominerar Västra Götaland stort.

Jan-Åke Simonsson säger att det saknas både läkare och resurser. Hur mycket pengar skulle då behövas för att alla psykiskt sjuka ska kunna få hjälp av psykvården?
- Jag kan inte i dagsläget säga exakt. Däremot kommer ju nu de pengarna som förs till regionen och övriga landsting från staten från och med nästa år och det omfattar ju 500 miljoner kronor i landet som helhet.

Hur mycket får ni?
- Jag gissar att det kan röra sig om en 70-80 miljoner kronor som då går till Västra Götaland samt de 49 kommunerna. När vi då vet att psykiatrin i Västra Götaland kostar 2,5 miljarder kronor så kan man ju räkna ut att det är inga enorma summor.

När regeringen förra gången lovade att de skulle satsa på psykvården i Sverige, och delade ut 2,7 miljarder, kom pengarna på avvägar och betalade för väldigt mycket annat än just psykvård.
- Vi satsade bortåt 50 miljoner kronor av pengarna som kom oss till del för ett par år sedan, säger Jan-Åke Simonsson.

Av hur mycket?
- Jag kommer inte exakt ihåg den totala volymen som tillfördes oss. Jag har inte den siffran aktuell för mig just nu. Men det var gissningsvis en tre, fyra hundra miljoner kronor.
Borde inte mer av de pengarna hamnat hos psykiatrin?
- Man kan alltid ställa sig den frågan, givetvis.


Fakta hittat på bland annat WHO, Uppdrag granskning, Forum, DN, hederliga Wikipedia och lite annat.
Det här är bara början. Blir mycket mer, sen ska detta skickas till varenda jävla politiker i hela landet.
Jag SKA göra skillnad.