Nu?

mina blå pärlor tog slut, blir inte klar...

måste duscha imorn, måste va fräch, måste va stark, måste va stor.
Inte låta lärarna trampa på mig, mitt liv...
jag är inte frisk...men ja klarar inte 100%
pappa vill ha mig på 75....han verkar inte fatta..
orken bara rann av mig, som vatten på en gås..
men ja ska inte må så här.

Men hur fan ska ja klara mig ur de...
inga pengar, inget bidrag, räkningar, datorn e döende.
ja blir tröt..tvingad till gym..

- de hjälper
säger de.
- de ljuger
säger jag

vem kan känna trycket, mer än mina axlar,
vem kan känna sorgen, mer än mitt eget hjärta,
vem kan känna ångesten, mer än min egna kropp.

ja lider, ja sliter, ja storknar.
ryggen är full av knutor..
hur ja än går, hur ja än står,
smärtan jagar livet.

svarta tankar, svarta sår.
Nu ska drömmar botas...