Bra1ndeads blogg
Tjej, 34 år. Bor i Norrbottens län. Är offline

Senaste inläggen
Oh, hey again!6 augusti 2014 kl. 12:24
I can fly.
15 maj 2014 kl. 10:01
and so on.
10 maj 2014 kl. 19:23
jaha.
9 maj 2014 kl. 20:29
Hey.
3 maj 2014 kl. 13:15
check this out.
1 maj 2014 kl. 21:48
yeah, i smile.
6 april 2014 kl. 10:11
Okej, jag erkänner..
24 mars 2014 kl. 21:09
Titel på inlägg.
21 mars 2014 kl. 21:25
Kortis.
17 mars 2014 kl. 17:23
Visa alla
Fakta
Civilstatus: UpptagenLäggning: Bisexuell
Intresse: Kreativitet
Bor: I skogen
Politik: Anti-allt
Dricker: O´boy
Musikstil: Allt
Klädstil: Galen
Medlem sedan: 2013-06-07
Event
Bra1ndead har inte lagt till några event än.
stoppa huvudet i en mixer.
Jag slutar aldrig att förvånas över hur människor fungerar. Vissa är snälla,andra smarta och någon är bara totalt trög. Under en promenad från pendeltåget till tunnelbanan kan man stöta på en hel del olika svarianter av individer.
Men varför bryr jag mig så mycket om andra? Det är väldigt uppenbart att dom inte,och kommer förmodligen aldrig,bry sig om mig. Sen på vilket sätt man pratar om att bry sig är väl en annan femma.
Hur som helst så börjar jag tröttna på människor. Okända som välbekanta. Samtidigt som jag vill bli lämnad ifred så vill jag inte vara själv. Problematiskt,ja. Trots tanken på att jag faktiskt måste lära mig så vill jag inte vara helt ensam.
Varför inte? Ensamhet kan vara trevligt!
Visserligen är det sant. Ibland måste man vara själv och ta det lugnt,bara vara. Dock är det lättare sagt än gjort. Min hjärna är fullt kapabel till att tänka igenom saker 1000 gånger (läs: tänker sönder) i hopp om att jag ska komma fram till något bra. Det enda som händer är att jag sitter och känner mig som äppelmos. Enda gången jag inte tänker för mycket är när jag sovit för lite,eller helt enkelt bara kan sova och inget annat. Då sover jag mer än gärna bort större delen av dom ensamma timmar jag har framför mig.
Jag ska snart sätta mig på andra bussen för att resan hem ska fortsätta. Sen TROR jag att den bussen går hela vägen hem. Annars blir det en tredje busstur. Men vad gör det,jag har ju inget bättre för mig? Sant,men att tillbringa tid att byta buss för att åka med en annan i typ 15 min är jobbigt.
Jag gäspar så käkarna knakar och tanter tittar konstigt på mig.
Kan det vara så att jag faktiskt ser mänsklig ut trots mitt inte så underbara välmående och allt tillbehör till det? Kan det vara så trevligt?
Allvarligt. Nu ska vi inte vara såna.
Jag orkar inte bry mig hur jag ser ut,även fast jag bryr mig. Skiter rätt totalt i om folk tycker jag gjort ett konstigt klädval,för jag är fullt medveten om det. Jag klär ju faktiskt på mig själv. Tufft va? Känner mig verkligen allanballan nu.
Innan detta går helt i överstyr så är det bäst att avsluta. Jag är allt för trött och gnällig för sånt här. Buhu?
Aja. En dag är jag också trevlig. Jag lovar,en dag. Men fram tills dess.. hej humörsvängningar med extra salt,peppar och socker.