Någonting sånt, ja.

Efter att ha suttit i ett flertal timmar, utan att göra någonting vettigt allt så har jag kommit fram till något.
Man kan aldrig vara helt lycklig.

Det är möjligt att vara glad, för sig själv, eller för andra. Men vad fyller det för funktion?
Det handlar om ett ansikte, en charad, om du så önskar. Så du skall verka lycklig, för att andra inte skall bli olyckliga i din närvaro.
Det här är en jättebra säsong för mitt exempel: julen.
Jag var inte med min egen familj i år, utan jag var hos en vän.
Hon har beskrivit för mig hur hennes familj är när ingen besökare är i närheten, men idag så såg jag lycka i en olycklig familj.
Där har vi ansiktet jag pratar om, de verkar lyckliga för att andra skall vara lyckliga.

Falsk glädje, är det vad vi är ute efter? Eller är det något djupare, en insikt hos oss själva att vi egentligen är lyckliga trotts allt runtom oss?

Jag vet inte om du som läsare får ut något av detta, om du gör det så är väl det bra, antar jag. Jag vill bara försöka få en förståelse hos allmänheten, och lära mig hur man kan få systemet att verka efter eget bevåg, istället för andras förväntan.