Hoppas på att en ny start?

Någon gång i framtiden så hoppas jag på en ny start, jag hoppas bara dock, man kan aldrig förvänta sig att få något.
Jag har en plan, dock så kan jag inte tänka på den utan att skratta.

Jag skulle vilja börja nu, men omgivning och familj + ålder säger emot mig i mitt huvud.
Nej, men när jag fyller 18 då ska jag kräva detta, om jag har tur så behöver inget sägas tills jag fyllt 19.
Sista sekunden innan, tror jag är bästa stund, då allt ligger i min tjänst.
Hahaaa, jag 'r glad, saknar bara själva känslan att må bra över mina egna val.
Detta ska vara mitt val, och jag tänker inte låta någon påverka de.
Jag känner ingen press eller stress av andra, en härlig känsla.
Jag bryr mig så lite om vad folk tycker, de ända som spelar roll för mig är vad jag tycker eller känner, därför är de inte kaos eller panik. Frågan är dock, för hur länge?
Förr eller senare kommer jag känna av att de inte räcker med hur jag ser de, utan snart nog kommer jag kräva att andra också ska försöka se de jag ser. Snart nog så kommer jag vilja se de jag vill se utan att föreställa mig de.
Men för tillfället duger allt som de är, och jag mår bra just nu ^_^