Vitt_Vins blogg

Jag blir mindre och mindre säker på vad jag vill göra i livet. När jag började min utbildning förra året var jag STENSÄKER på att det va musiken jag helt klar skulle fortsätta med. Jag ville jobba med musik på nått sätt, antingen fortsätta med min egen musik (som fr. ö. började bli bättre) eller göra nått inom musikbranchen. Men ju mer jag fick reda på om branchen och fick va en del av den, desto mindre pepp blev jag?

Jag har i hela mitt liv velat ha ett spännande liv. Jag ville inte ha nått jävla 9-5 jobb, jag ville ha fart och spänning. Men just nu vill jag mest ha någonstans att gå till varje dag, vara lycklig där, och sen komma hem till att bara behöva göra mat och chilla. Vill liksom inte känna den press jag sätter på mig själv nu att lyckas. Lyckas med min musikal, lyckas med att få praktikplats, lyckas med att bli något. Känner mer och mer att jag vill ha ett liv där den pressen inte är lika påtaglig.

Jag är väldigt intresserad av följande:
- Kriminologi
- Marinbiologi
- Djurvårdare

Jag älskar dock att stå på scen, och jag får så mycket av musiken. Det är ju inte säkert att pressen skulle försvinna för att jag bytte livsdröm, den kanske bara skulle bytas ut.


Är det att jag börjar bli vuxen? För att jag tänker såhär? Känns inte som om jag kan prata med någon om detta utan att nån pushar mig åt nått håll eller säger rätt saker. Blir lite lätt jävla galen.


Jag ska ta mig igenom min utbildning, bli 21 och allt som händer tidigt nästa år. Sen i maj där, när utbildningen är slut, får jag se vad som händer. FaAN vad jag hatar att inte veta, jag vill känna trygghet. Jag har ingen trygghet. Jag har fan ingen jävla aning om något. ATT BLI VUXEN SUGER DASE OCH JAG VILL INTE TACK FÖR MIG.

Det är en inhuman värme. NÄR ska den gå ner till typ 22? Fungerar inte när värmen går över 26.

Har vart ensam hemma nu i två dagar, vilket inte är askul. Hade vart kvar hos Adam några dagar till innan jag åker till London, men han och några kompisar drog en spontanare till Berlin. Är grymt avis, vill verkligen till Berlin.


Eftersom jag nästan alltid måste göra något, gärna två saker samtidigt, så börjar denna ensamhet tära på mig rätt regält. Speciellt på nätterna. Har packat klart inför resan (även om jag åker 3e) och vet inte riktigt vad jag ska göra nu. Har spelat massor av sims, gjort iskaffe, försökt måla men det går skit, försökt spela piano men det går skit. Funderar typ på att rensa i min familjs källare eller nån annanstans. Problemet med rensandet är att jag vet inte VAD jag får slänga och inte. Jag vill nänligen slänga eller skänka betydligt mer än vad min mamma vill, hon har lite av ett "horder" problem.


Nu ska jag dricka upp mitt kaffe, skrika av tristess och försöka hitta NÅGOT att göra här. Fuck Arboga, här finns 0 att göra och jag har inga vänner här.

Var ensam hemma i ca 48h fram till mina föräldrar kom hem på eftermidagen. Vi har vart på lite husvagnsemester, och jag längtade hem efter lite ensamtid, men det har vart jobbiga 48h. Jag mådde ok till en början men började verkligen må skit ganska snabbt. Var rädd hela första natten, egentligen utan anlednig. Hade kollat några Irene Huss filmer så var väl lite i den stämningen, men har aldrig tyckt om att va ensam i detta huset. Nått har alltid känts off, speciellt på kvällar och nätter. Är även mörkrädd bör tillägas, så att gå ut med en hund ensam i mitt i natten är inte skitkul det heller.

Börjar må otroligt dåligt i mitt eget rum igen, hatar att va här. Allt känns så äckligt och fel här. Ska försöka rensa massor imorrn och se om det blir lite bättre, och kanske köpa nått nytt till mitt rum. Att jag sen bor i en Håla utan vänner hjälper verkligen inte heller. De närmaste vännerna jag har bor 30 min ifrån mig, och dem verkar aldrig intresserade av att träffa mig ändå. Vill bara va hos Adam.

Behöver flytta här ifrån så mycket, jag passar inte in här. Det finns inget Arboga har att ge mig, om det någonsin ens haft det. Så fort jag började växa upp på riktigt sökte jag mig mot Gbg. Har fått för mig att allt kommer bli bättre om jag lyckas flytta dit. Men det kommer det säkerligen inte bli till fullo, men kanske lite.


Nu ska jag hoppas att ångesten jag har som gör ont ända ut i ryggen ger sig. Måste boka tid för att få medicin igen.

Imorrn åker jag och min familj ut med husvagnen en vecka, pga detta är mitt kök KAOS av packande och disk och allt sånt där kul. Så istället för att bara äta frukt till middag övertygade jag mig själv till att onlinepizza was the way to go. Efter ca 20 min av väljande bland de för många pizzerior Arboga har (minns jag rätt har vi runt 10+ i denna håla), valt vad jag ska käka är det ju dags att betala.

Som den snåle student jag är kollade jag efter studentrabatter och hittade en för 50kr, vilket då gjorde min order bara 30kr (yas). Denna kunde man bara använda första gången du beställde från den mailen.

MEN

Min dator lagade och gjorde så att jag var tvungen att göra om köpet oCH KODEN GICK INTE ATT ANVÄNDA IGEN.

Obror skulle jag vilja säga.

Länge sedan nu man gigade, tyvärr blir det inte mina låtar utan ska köra stämsång och lite tamburin åt en kompis som jag brukar giga med på hennes lite större gig, vilket alltid är superkul! Checka in Luna Joyce på spotify, she is amazeballs.

Det som suger är dock att min fökylning gjort att min röst nu börjar försvinna. Har inte ont i halsen alls förutom på mornarna men rösten vill inte hålla för det. Men försöker vara tyst så mycket som möjligt och spara mig till imorrn.

Direkt efter giget måste jag sätta mig i bilen och köra mot gbg hem till Adam, för på Torsdag forar vi 2 år ihop och ska till Asia Spa i Varberg. Hoppas det blir najs och att jag kanske kan slappna av.

Direkt efter det ska jag till Kristinehamn i nästan en vecka med mina föräldrar. Efter det ska jag hem och fira en kompis. SEN kanske jag kan få börja skriva på min musikal på riktigt, känns som att min lediga tid fyllts upp så jävla fort.


Nu ska jag äta, drömma om simset som finns på Adams dator och kanske spela nått kul, eller måla.

Jag spelar sims på Adams dator och i princip inget annat. Var iof på Liseberg igår med några vänner hemmifrån men jag hade så ont i nacken och började må rätt dåligt så åkte hem tidigare än jag velat. Älskar verkligen karuseller och The Offspring spelade på kvällen, vilket hade vart kul att se. Men i den värmen var det inte riktigt optimalt att stå och trängas med massa folk så länge.

Ang det med sims 4; Jag har gjort det finaste huset någonsin (iaf som jag har gjort) och min plan var att paret jag hade från början skulle få så många barn som möjligt. Men efter 3 st blev det jobbigt att hålla koll på alla så har delvis givit upp på den planen. Får se om jag tar upp det sen igen.

Sims 3 är förövrigt bättre än sims 4, iaf med alla expantionspaket som jag har till mitt sims 3.


Ska nog dock "skaka om" spelandet med lite pokemon snart. Känns sjukt att ha så mycket ledig tid att slösa bort.

Är redan klar med provet, gick ändå ganska snabbt. Men är jävligt orolig över att det gick åt helvete. Ville inte ge för enkla svar, men är rädd att i mitt försök att förklara gjorde la ett fällben för mig själv och då råkat fått nått fel.

Men jag antar att jag har sommarlov nu? Känns sjukt.

Mitt prov börjar om 50 min. Har panik, måste klara detta denna gången. Direkt efter provet ska vi gå och se Själavård med Carl Stanley, Marcus Berggren och Henrik Nyblom, det är jag redigt pepp på! Kan dock inte riktigt se mig där än, pga detta jävla prov. Håll tummar och tår för mig.

Lite så känner jag nu. Fuck juridik och upphovsrätt. Det är det sista jag har i skolan för denna termin och provet är på Tisdag, men jag är så less på plugg. Jag vill ha en pluggkompis, men tror ingen i min klass som också ska göra detta provet igen vill vara min pluggkompis. Får verkligen inte faila detta provet igen, har fortfarande ingen aning om vad som händer om jag inte klara det.

Sitter och försöker plugga nu, medan Adam och Sebbe bygger Sebbes nya dator. Vill bada eller sitta på uteservering, men neeeeeeej. Inget kul tills efter Tisdag. Döden.

Adam som det kap han är sitter och rättstavar min uppsats åt mig. Har sätt till att alltid få mina inlämningar rättstavade, så tror inte ens mina lärare vet om att jag har dyslexisvårigheter. Sen ska den nog bara in, är så done med den. Sen blir det mer plugg. Men innan det blir det för hoppningsvis en jävligt go midsommar!