Jinekologens blogg

https://open.spotify.com/track/0XiHcuUEf1wmvmX1cOaVR9

Bonobo är min gud.

Av min babes läppstift. Sjukt fab.

Nu ska här drickas.

Det är dags. Jag, babe och Carl ska kicka andra lång. Ni borde haka, blandmissbruk på g. Haka nu, kom igen folk.
Vi är sjukt fab ikvl och allt, speciellt hon dock.

Hon är min dock, fuck off.

https://open.spotify.com/track/5Rdz3rCVCyJu5OyzAG1Ilw

Kunde inte länka yt via mobilen. Fck.

Varje morgon, varje kväll, varje dag. Minst en gång. Lär aldrig tröttna. Meditation för själen.

Slutar jobbet snart, har en box vin hemma. Någon som ska ut i götet? Isf let me know. Jag vill bli redlös idag.

En känsla jag avskyr, speciellt när det gäller situationer eller områden jag vanligtvis briljerar i. Men idag blev det dock så. Fortfarande sjukt förbannad på mig själv. Spelar upp scenariot om och om och om igen. Söker efter vad jaah gjorde fel. Hur jag kan förändra det nästa gång. Vad jag hade kunnat göra mer. Vad jag inte borde ha gjort.. Blir galen.

Men alzheimers är en brutalt sjukdom. Den är också en av dem jag personligen upplever svårare att bemöta. En patient med den diagnosen kom fram till mig lite tidigare i eftermiddags och grät. Spelade ingen roll vad jag sa, gjorde eller försökte göra. Det blev successivt värre. Lyckades göra det någorlunda okej för stunden, men det var kortvarigt och snart tillbaka. Humöret kan gå som en jojo om man lider av alzheimers. Tillslut fick jag fram, då personer med den diagnosen ofta saknar massa ord och inte kan formulera meningar så bra, att det var en specifik anhörig hen ville tala med. Men vi hade inte numret.

Så istället fick jag avleda, arbeta kring problemet och försöka få tankarna åt ett annat håll. Ge någon form av fokus på något annat, något gladare. Det gick inte. Känns som jag inte kan sköta mitt jävla jobb. Även om jag vet att ingen av mina kollegor hade kunnat göra så mycket mer så gör det ändå så jävla ont, att bekräfta och inse sin inkompetens eller empiriska avsaknad.

Har en trunk väska jag använder varje dag, lätt en av mina favorit accessoarer. Men fästet för axelbanden gick av för ett tag sen. Sydde på det imorse. Såg helt okej ut. Den höll i typ 5 minuter. Jag suger.

Är så jävla underbart av någon anledning. Speciellt inom hiphop genren. Har varit helt hooked av det sen jag var 16 höstar gammal. Funderat en hel på senare tid just varför? Lyssnar alltid på musik, varje sekund jag är själv. Min smak är bred, gillar allt förutom modern pop i princip. Men det är just den depressiva poetiska hiphopen som aldrig byts ut mot något annat. Kan bero på att vissa artisters verbalitet och känslor i låtarna verkligen fascinerar mig. Finns självklart bra sådan musik i diverse genre men just i hiphop kan de få sagt så jävla mycket på bara några minuter, hela historier och tankespiraler.

Vill ha mer sådan musik. Lyssnat mycket på Grieves, sadistik och liknande artister. Har ni något bra förslag på liknande? Gärna med dov bas och piano beats.

Blev lite kär.

Sitter här och väntar på att min lektion skall börja. Sjukt nervös då jag ska lämna in ett papper angående min validering. Det är sista delen av en rätt jobbig process med massa underskrifter och skit. Går det hör pappret igenom nu så slipper jaah första praktik perioden, dvs jag är typ ledig i 30 dagar. Har inte haft någon ledighet på mer än ca 2dagar sammanhängande sen juni 2014 så hade fab suttit fint. Om de misslyckas så har jag 3 dagar på mig att hitta en praktik plats på äldreboende där jag ska jobba gratis. Geez. Wish me gl.