Tjej, 29 år. Bor i Stockholm, Stockholms län. Är offline
OKIRU har inte lagt till några event än.
I often stay up late at night talking to myself, daydreaming about a world where people listens and comment on what you say. I know I'm not huge, I'm not a big star people look up to, I'm just a simple boy who wants his voice heard. I create people in my head who answer back, creating a fake reality of my own. I know I'm not huge, I'm barely no one.
Jag är nu hemma efter att ha varit hos min älskling sen i onsdags och gud jag har haft det så sjukt underbart<3 Detta känns som att det är för bra för att vara sant~
Orkar inte skriva för mycket eftersom att jag har gått och blivit sjuk och vill sova >.<
Jag börjar bli mer och mer visual kei i min stil och även mer feminin vilket ger mig mycket bättre självförtroende<3 Jag hatar att vara maskulin, har alltid gjort det och kommer alltid göra det så jag strävar efter att bli mer feminin både personlighetsmässigt och utseendemässigt~
Jag har lyckats hitta och bli ihop med den mest underbara tjejen nånsin~
Seriöst jag är inte en person som säger att jag älskar någon såhär tidigt i ett förhållande men daaamn she's fine! Asså hon är hittills den perfektaste tjejen jag haft och jag känner verkligen att det är någon jag kan vara med länge<3
Jag fick en positiv överraskning idag när jag kollade min instagram ^^ En av mina fangirls reposta en bild på mig och bad hennes följare att att börja följa mig :)
Jag har så himla mycket plugg just nu men förhoppningsvis så lyckas jag lösa det :P För glad för att låta nått deppa ner mig just nu :D~ <3
Förlåt för att jag inte är så aktiv här, är nästan aldrig hemma längre och har inte haft tid att skriva om saker :/
Är hemma hos kakan med honom och slynus, vi har blekt mitt hår och tittat på film c:
Nu är jag rätt så trött och vill ligga och mysa med en specifik människa jag älskar<3
Kan inte sluta tänka på henne~
Pappa kom nyss till mig när jag lagade pasta att han nu har sjukskrivit sig och att det kommer ta på familjens ekonomi och han sa det verkligen som att det var mitt fel att han mår skit >.< orkar inte att mina föräldrar är så himla beroende av mig att de går runt och ältar över saker inte ens jag bryr mig om ;__;
Sitter just nu hemma pga att mamma ville att jag skulle komma hem för att prata om morgondagen och plugga men jag har ännu inte lyckats plugga pga att mina föräldrar hela tiden bråkar >.<
Imorgon ska jag till polisen pga snatteri som hände i mars (har slutat) och detta samt skola och att jag röker har påverkat mina föräldrar väldigt mycket (mamma har gråtit mycket på sistone pga mig)
Jag har bestämt för att sluta röka, ta nån ibland men inte annars så önska mig lycka till ^^
Jag har märkt att jag mår jävligt piss när jag är hemma, kan t.o.m. sitta inne i mitt rum utan att mina föräldrar stör mig men ändå så mår jag skit här, jag klarar inte av att vara ensam förutom när jag ska uträtta specifika behov. Jag tror jag har fobi för att vara ensam med tanke på att jag varit ensam större delen av mitt liv och hatar det.
Älskar er alla och finns för varenda en oavsett vad<3
Jag är så himla nojjig just nu ;___; jag bad till Gud (nej jag tror inte på Gud) på bussen på väg att om jag kommer ut ur den här situationen så ska jag skärpa mig på alla sätt och vis ><
Jag har så himla ont i huvudet av att nojja upp mig över varenda litet ljud jag hör ;___;
Jag har skjutit upp dagen då jag ska dö så många gånger, jag har varit nära men som sagt nära skjuter ingen hare. Jag känner att den börjar närma sig, jag trodde jag var ute ur det mesta av mitt skit liv men jag hade tyvärr fel. Jag är så svag att jag säger åt andra att inte cutta sig och sen åker jag hem och dämpar min ångest genom att gå emot det jag precis sagt. Jag har fått höra att jag borde älska mig själv mer men det är så jävla svårt när jag är en sån ynklig människa. Jag har gjort bort mig, kastat bort mina chanser till en framtid och till att uppfylla mina drömmar. Många tänker säkert "nu gnäller han igen" eller så orkar de flesta nog inte ens läsa men det leendet som ni ser på mig varenda dag är ett leende byggt på falska förhoppningar och leendet försvinner varenda kväll. Jag vill bara ha lite tur, nånting som kan vägleda mig på vägen mot framgång. Snälla se inte upp mig för jag är värdelös.
Jag vill bara ge upp, så fort det går bra så kommer nått och hugger mig i ryggen.
Snälla låt mig bara dö, jag orkar inte kämpa, mina drömmar krossas och jag lämnas i en värld där jag inte trivs.
Förlåt men jag orkar inte mer, jag vill ge upp.
Helgen har faktiskt varit väldigt fin :D
Jag, Nero och Vincent har påbörjat med att skapa ett band och det går fram som in i helvete :D
Det är visual kei så det kommer spenderas en del pengar på kläder, smink osv osv~
Jag tänkte åka in till stan imorrn för att handla smink men morsan började gråta över telefonen för att hon är orolig för mig och vet inte vad jag håller på med och kan inte lita på mig, så det blir att stanna hemma hela veckan :/
Sen har jag även nått 10 följare xD Älskar varenda en av er<3