EllaRoses blogg

Tankarna på framtiden, tankarna på dåtiden, tankarna nu, och tankarna om hur och varför. I mitt huvud pågår scenarion om hur en situation utvecklas från en enda rörelse och hur andra människor runtomkring tänker. Jag läser kroppspåk letar efter blickar och lyssnar med avstängda hörlurar, vem är farlig och vem är ofarlig i slutändan finns alltid samma svar. Alla är farliga men också alla kan vara snälla. Frågan är, har jag råd med att vara naiv? Tänker någon gå på mig, eller någon annan? Behöver någon hjälp med något, har jag missat någon som behöver hjälp? Hur skulle jag hantera en situation om den uppstod, vad hände den där dagen för 5 år sen? Vad har hänt med mig? Hur var jag när jag var liten, och vilka fler hemligheter ska komma till ytan? Så många tankar och detta är bara ett skrap på ytan på jorden. Bara en droppe i havet. En person av alla levande och döda. Någon mer som tänker extremt mycket?

Kommer skriva massa skit och tankar och detta är grejen, bara för att jag har en viss sinnestämning betyder inte det att den är konstant tex vara lycklig över att vara singel. För ibland önskar man ju helt klart att någon var med en. Oftast är jag dock lycklig över att vara singel och det är ju rätt nice. Dåliga dagar kommer alltid och bra dagar finns också. Texterna kan bli flummiga eller seriösa, och de kan bli riktigt mörka och de kan bli fåniga. Jag övar på att skriva och inte bry mig om vad andra tycker, för alltid finns det en liten rädsla "tänk om någon blir upprörd eller arg" men det är 2018 och alla blir arga på typ skitsaker så då blir det ju svårt att leva. Så jag tänker bara skriva, och ingenting behöver vara sanning eller lögn.

Inte behöva dela mat eller säng med någon, att inte behöva disskutera eller bråka med någon. Att kunna fokusera på endast sig själv och hur man kan förbättra sig och hjälpa andra. Att inte vara bunden och vara helt fri, inte behöva disskutera framtid eller planera saker som sedan kommer bara gå sönder. Att vara singel är rätt gött ändå, visst ensamhets känslorna kommer men de går också, i alla fall för mig. Jag är singel och tycker om det men de flesta verkar hata det förstår inte varför. Livet är jävligt långt och alla jagar efter någon att älska men älskar inte sig själva.