Lowes blogg

Babom vad ja har tråkigt... Åh jävla spelberoende människor sluta spela skot spel å va roliga med mig....

}

No är osociala känn hatet för fan! Fy

Är i Stockholm nu .. Ses? Hör av er!

Juste ja, det glömde ja nämna, kommer hem till stockholm en månad igen..
så kommer nu på fredag!
så hör av er folket! ;*

japp jag är snygg idag hahahahhaahaha
lol.
jag och älskling. föralltid du å jag <3

börjat träna igen och som belöning till mig själv så går ja och solar några gånger i veckan ..
resultat hittills.



JA JAG SER SÅDÄR MÄNSKLIGT TRASHIG Å RISIG UT IBLAND !!

Uttittad, klassificerad i en egen kategori och snart helt tom inuti.
en självinsikt som raseras och ett självförtroende som raderas.
en mall som säger hur du ska vara å agera,
för att bli accepterad, hela ditt liv du måste planera.

Att aldrig vara tillräckligt bra, att aldrig till hundra kunna vara jag.
att stå och bli kritiserad var dag att alltid höra ett NEJ men aldrig ett JA.
det är så det känns att vara jag.

Tjejig potential, vad fan är det?
måste man vara en fjolla för att kunna få vara med?!
Attityd är inget som en kvinna ska ha, känn dig obekväm,
gå klädd som en slyna det är så de ska va.

Som kvinna ska du bara ta emot och sedan gråta en skvätt.
Är du man ska du agera och ge en lavett.

VART FAN I DET HELA SER NI NÅGOT RÄTT !?

Med attityd som kvinna blir man klassificerad som respektlös,
som en oförskämd unge som bland folk inte borde släppas lös.

hon är bara en liten tös, hon är bara en liten tös.

_____________________________________________


jag skrattade & Log och tänkte på dig.

av tårar fylldes ögonen på mig.

jag sparkade å slog och ångrade allt så.

Och tvingade mig glömma allt å bara gå.

tårar kom forsandes ner för min kind.

hur kunde jag vara så dum?

hur kunde jag vara så blind?

mitt hjärta nu så trasigt exploderade för dig

det ändrade ingenting

.. du hade glömt mig.



Skräp, gjort på bokstäver som bildar ord.

Med armar uppskurna ifrån armbåge till hand,
psykisktSjuk var vad dem kallade han.
i min tillvaro var han mer känd som min far,
idag är han minnet jag försökt att glömma men fortfarande har kvar.
På knark han dagligen gick, så mycket stryk som min mamma fick..
men inte ens när jag 1 år gammal död låg på hans golv,
visade han någon ånger kärlek eller sorg.
Så många liv inklusive sitt han har förstört,
under 11 års tid inte ett ljud från honom jag hört.
lögner var de enda som han till mig senast sa,
idag så vet jag att han är ingenting att ha, men rädslan finns ändå
"jag kanske blir som han en da"

Kommentera gärna detta verk!

Nu är man hemma från stockholm, ska bädda ner mig i MIN säng å dö ett tag, godnatt