PsykisktSjuk..

Med armar uppskurna ifrån armbåge till hand,
psykisktSjuk var vad dem kallade han.
i min tillvaro var han mer känd som min far,
idag är han minnet jag försökt att glömma men fortfarande har kvar.
På knark han dagligen gick, så mycket stryk som min mamma fick..
men inte ens när jag 1 år gammal död låg på hans golv,
visade han någon ånger kärlek eller sorg.
Så många liv inklusive sitt han har förstört,
under 11 års tid inte ett ljud från honom jag hört.
lögner var de enda som han till mig senast sa,
idag så vet jag att han är ingenting att ha, men rädslan finns ändå
"jag kanske blir som han en da"

Kommentera gärna detta verk!