AlexxTheBiscuits blogg



Tjej, 29 år. Bor i Göteborg, Västra Götalands län. Är offline

AlexxTheBiscuit

Senaste inläggen

Då har man återigen hamnat här.
21 augusti 2013 kl. 08:38
Skam suger [varning för trötthets-rant]
26 juni 2013 kl. 00:12
Dessa jävla TV-serier
6 juni 2013 kl. 16:03
Dr Who
2 juni 2013 kl. 11:25
Feminism och mens.
1 juni 2013 kl. 13:23
Obeslutsamhet
19 maj 2013 kl. 23:05
Det bästa som finns
19 maj 2013 kl. 22:12
FUCK YES NÄRCON
5 maj 2013 kl. 23:08
Projekt; Förändra världen som konsument.
28 april 2013 kl. 17:57
Game of thrones
24 april 2013 kl. 18:46
Visa alla

Fakta

Civilstatus: Upptagen
Läggning: Straight
Intresse: Umgås
Bor: Med mamma
Politik: Inte valt
Dricker: Juice
Musikstil: Allt
Klädstil: Inte valt
Medlem sedan: 2012-12-05

Event

AlexxTheBiscuit har inte lagt till några event än.

Failure, failure, failure.

Kämpar med all min kraft för att inte döma mig själv efter mina betyg/resultat i skolan just nu.
Det är svårt, om jag ska vara ärlig. Men jag tycker inte att det är rätt att känna sig värdelös för att man får ett värdelöst betyg. Så därför tänker jag inte känna så.

Bara lite dumt att man får F trots att man har pluggat hur mycket som helst. Trots att man gjort sitt bästa, så verkar det inte alltid räcka till. Känns lite kefft, tbh.

Men att klaga eller må dåligt hjälper inte.
Ska plugga nu. Kommer inte logga in någonstans eller spela något.
Inte träffa någon utanför skolan heller.

Nästa vecka är det VTF - vecka till förfogande. Ska ta och göra omprov och sånt då.
Går saker bra då så kan jag låta mig själv ha lite kul.

Until then,
take care.

EDIT: Tänker inte plugga sönder mig. Fick lite råd av en vän, och insåg återigen att balans är bäst.



Lucid wake-up?!

I morse vaknade jag på ett rätt intressant sätt.
Drömde om att jag var på en krog med övervärlden(speaking of, miss you people! Kom tillbaks snart!) och en gammal klasskamrat. Vi schneakade in då vi fortfarande var för unga, men det funkade, hohoh.

Saker började balla ur på något sätt, och hade känslan av att något jätteläskigt skulle hända.
Helt plötsligt blev jag helt medveten om att jag drömde. Hörde hur jag pratade till mig själv och sa;
"Alex, det är bara en dröm. Alex, vakna."
Vid det laget såg jag fortfarande drömmen framför mig, men jag kunde känna att jag låg i min säng och att jag blundade.
Sen sa jag, "Alex, öppna dina ögon."
Ansträngde mig jättemycket, som man gör på morgonen klockan 6:25, och öppnade ögonen.
Känslan var... wow. Kändes rätt coolt.

Helt klart det närmsta jag haft till lucid dreaming!

Har någon av er någonsin haft en lucid dream/klardröm? Vad drömmer ni om då? :)



Jag hör inte hemma här.

Emocore.
Den emotionella kärnan.
Emotionell kopplas oftast till något negativt.


Hur fan hör jag hemma här egentligen?! XD
Är så glad så att det inte är sant.
Verkligen. Livet går bara bättre och bättre, hur tokigt det än är!

PROTIP

Ta hand om er själva, älska er själva, känn er hela i er själva, följ eran intuition, och låt livet svänga med er i dess galna svängar. Vissa risker kan vara början till något fantastiskt.
Just sayin'

(Och ja, jag är medveten om hur svårt detta låter. Har fan suttit och läst böcker om hur man ska göra för att bli lyckligare sedan jag var 13 XD Inte för att jag inte var lycklig då! Men ya know. Läsa är nice.)



Vita lögner, vita lögner everywhere

Vad gör man, om man tror att ens bästa vän drar jättemånga vita lögner för en hur ofta som helst?
Och man inte har något bevis på att det är en lögn?

Och inte bara vita lögner, utan DÅLIGA lögner.

Gaaaah.
Vill göra något, men kommer inte på något jag kan göra som inte skulle göra det värre.

Help me, guise? D:



Glädje.

Jag är jätteglad! Like holy shiet!
Vad jag än gör, hur jag än mår.
Känslan av helhet och värme, inom mig själv. It won't leave me.
Vilket är lite sepe. Det är inte som att jag är kär eller något, jag bara är lycklig som jag är.

En sak som jag tycker är synd, är att människor har så svårt att älska sig själva.
Och det är inte konstigt, det är ju nästan tabu.
Tycker inte att det ska vara det. Tänker bryta mot det där.
So yeah. Jag älskar mig själv. Trots alla dåliga sidor och brister jag har.
För vet ni vad? De gör mig till mig. Och trots att jag är konstig och lagom talanglös, så älskar människor mig. Så om andra älskar mig, varför skulle inte jag kunna älska mig själv?

OCH DETSAMMA GÄLLER ER, DET SKA NI VETA, MMHM.

Imperfection makes perfection.

At least to me.



Hälsa och sånt.

Har satt upp lite riktlinjer för mig när det gäller min hälsa nu!
- Ingen snabbmat
- Inga bakelser
- Ingen choklad(om inte 70%+ kakao)
- Inget godis
- Inga snacks.

MEN

- MASSOR av frukt & grönsaker
och
- MASSOR av vatten.

Och lagom med protein och kolhydrater.
Men bara lagom.

Och right, som alltid, försöka sova ordentligt.
Och träna minst varannan dag. Och ingen alkohol. Droger är helt uteslutet som alltid.

Ska man försöka vara hälsosam kan man lika gärna vara det fullt ut!


... Känner att jag vinner mycket mer på det här än jag förlorar på det.
Och det är väl det som är viktigt, right? ;)



Sappho

Sapfo(eller Sappho på Engelska) var en kvinna som levde under antiken.
Hon bodde på en ö vid namn Lesbo(och ja, det är därifrån man tror att ordet "lesbisk" kommer från).
Hon var gift med en man, och hade en manlig älskare.
Trots detta såg man henne som lesbisk, eftersom hon ofta föll för kvinnor. Hon älskade kvinnokroppen sades det. Idag skulle man dock se henne som bisexuell.

Hon var en av de första kvinnliga lyrikerna någonsin(som man har verk av iaf).
Det sades också att hon tog självmord genom att hoppa av en klippa då hon fick sitt hjärta krossat.

Hon skrev otroligt vackert poesi tycker jag.
Brukar inte läsa sånt, men hey, why not?

Shimmering-throned immortal Aphrodite,
Daughter of Zeus, Enchantress, I implore thee,
Spare me, O queen, this agony and anguish,
Crush not my spirit


Nu har ni fått en liten historia-lektion. Varsågoda!
(vi hade projekt om henne i skolan, jag och Ella fick plugga poesi och teater. Var rätt intressant!)



Thinspo/Thinspiration

Hamnade om lite klipp på youtube som handlade om Thinspo/thinspiration.
Kollade in på tumblr, då det ska pågå massor om sånt där.
Några av de är bra, och handlar om att kunna bli smalare/hälsosammare på ett bra och nyttigt sätt.

Men majoriteten...

Majoriteten handlar om att bli så underviktig som det bara går.
Att äta så lite som det går, att bli så benig som det bara går.
Att träna tills man svimmar för att man har ätit för lite.

Tydligen är det här jättevackert och jättedesireable:



Och här har vi lite motivation för dig som försöker nå dessa resultat!


Fanns även en bild med citatet "Honey, your tummy isn't rumbling - it's applauding!"

Jag sitter här med tårar i ögonen.
Majoriteten av människorna gör det här för att de inte kan bli nöjda med sig själva.
De vill att andra ska tycka om de, de vill ha bekräftelse. De vill kunna älska sig själva, och för att kunna göra detta så svälter de sig.

Jag tycker så synd om människorna.
Det är verkligen hemskt, hur media och förvrängda ideal påverkar oss.

Jag strävar efter att vara så hälsosam som möjligt. Jag tränar och äter lagom. Och vet ni vad? Det gör mig nöjd! Jag har inte världens smalaste ben, mage, midja, eller armar. Men jag är nöjd.
För det hänger ihop med hur man är som person, inte nödvändigtvis med vilken sorts kropp man har.
Har man rätt inställning så kan man nog vara nöjd hur man än ser ut. Tror jag.
Hoppas jag.

Jag hoppas verkligen att människor snart mår bättre.
Ingen förtjänar att ha så pass låg självkänsla.

(förresten, jättemånga av de här kvinnorna tror att killar vill ha jättespinkiga tjejer, men majoriteten vill väl ha kurvor, am I right?)



I'm an atheist/agnostic, but I enjoy going to churches.

Kyrkor är fina. Ett enormt slöseri på pengar som skulle kunna hjälpt människor, visst.
Men när de ändå är byggda, så skulle man ju inte tjäna något på att riva det, right? Kostar bara extra.

Tycker att det är intressant. Hur troende människor är, och hur de påverkas av att tro på något.
Mystik är spännande, tycker jag. Akustiken är lite fin också.
Konsten är fin. Och älskar latinskan som finns där. Försöker alltid översätta lite.

Idag ska jag till den ortodoxa kyrkan med DanneAngelo för att skaffa lite stuffs till den serbiska julen. Det luktar alltid lite konstigt där. Lite tungt, och sött. Avkopplande. Har för mig att det är koda från träd.

Det var nog år sedan jag var i någon kyrka. Känner mig lite awkward när jag är där, men hey, man får ta och njuta av stunden. Inget är pinsamt om inte själv bestämmer sig för att tycka det.

Over and out~!



Finländare<3 Raggare </3

Igår träffade jag äntligen min kära lilla waifu iiris-chan.
Vi hade det jättetrevligt, drack latte och bubble tea och sånt~ Och så satt vi och skrattade åt skumma bilder.
Och låtsades vara tillsammans/lesbiska när någon random snubbe började stöta på oss.

Jag förstår ärligt talat inte vad några män har fått för sig.
"Hej, hej, kolla på mig. *starts beatboxing* Du vet att du är snygg va? Jag tycker att du är snygg. Jättesnygg."
Eller så typ, "Hej jag heter [namn]. *räcker fram handen* Vad heter du? Okej... Bor du här i närheten? Har du pojkvän? Ah, det är okej, vi kan vara vänner. Kan jag få ditt nummer?"

WHAT.

Eller människor på sidor som dayviews som drar "Hej snygging, skype? ;*"
Det som skrämmer mig, är att de tror att det skulle fungera, alltså har det säkert gjort det någon gång.
Tycker lite synd om människor som går med på sånt, med tanke på hur pass ensam människan måste känt sig.
För mig så skulle jag uppskatta det mycket mer om människan hade någon mening, någon anledning till att börja prata med mig. Inte för att vilja ligga. Och inte vara för obvious med att man raggar.

Aaaaaanyway, livet är jättekul och jag är jätteglad :D Har tränat massor idag och igår, och det har verkligen boostat min självkänsla. Känns bra att vara hemma dessutom.

'

Och jag och Iiris är världens sötaste, no doubt.