Glädje.

Jag är jätteglad! Like holy shiet!
Vad jag än gör, hur jag än mår.
Känslan av helhet och värme, inom mig själv. It won't leave me.
Vilket är lite sepe. Det är inte som att jag är kär eller något, jag bara är lycklig som jag är.

En sak som jag tycker är synd, är att människor har så svårt att älska sig själva.
Och det är inte konstigt, det är ju nästan tabu.
Tycker inte att det ska vara det. Tänker bryta mot det där.
So yeah. Jag älskar mig själv. Trots alla dåliga sidor och brister jag har.
För vet ni vad? De gör mig till mig. Och trots att jag är konstig och lagom talanglös, så älskar människor mig. Så om andra älskar mig, varför skulle inte jag kunna älska mig själv?

OCH DETSAMMA GÄLLER ER, DET SKA NI VETA, MMHM.

Imperfection makes perfection.

At least to me.