Nattensdrottnings blogg

Faktiskt. Har börjat hata allting som smakar sött. Är nog trött på det efter att ha frossat i det i över två månader :/

Hon heter Elsa och är precis som jag. En perfekt ängel som jag kan fangirla med <3

På en gullig kille jag träffat. Saknar honom lite faktiskt :P

Men då måste jag bleka det först. Kommer ta lång tid så jag undrar om jag borde bleka det hos frisören istället. Det blir nog bättre då men är så jäkla dyrt. Får jobba i sommar och spara ihop pengar, så kan jag göra det efter Närcon när jag inte cosplayar Haku.

http://www.kkh.se/index.php/sv/utbildningar/femarigtprogram-i-fri-konst

Det är dit jag vill komma. Men först ska jag bevisa för mig själv att jag klarar att gå på den hårdaste linjen på gymnasiet. Sen bär det av dit, och jag har 2 år på mig att bli bättre. Om jag kommer in ska jag gå där fem år och sedan försöka ta master-exam utbildningen på två år :D

Yep. Jag vet vad jag ska göra och hur jag tar mig dit. Allt känns bra :3

Har ni några? Tipsa mig gärna :)

Om studierna går dåligt och jag inte finner mig alltför deprimerad sticker jag till konstskola i Göteborg. Fört ska jag klara av gymnasiet. Sen bär det av åt bättre höjder <3

Han satte sig ner och sucka. Lusten hade försvunnit och kvar var en slocknad flamma. Kroppen gjorde ont, speciellt bröst regionen, där någon hade knyckt ihop hjärtat till en pappersboll. Han mådde illa och kände igen den där tunga känslan. Den där tyngden som fick honom att dra händer och ben i marken så han lämna ett spår av svart sörja bakom sig. Det luktar illa och sprider sig. Vännerna och familjen känner det. De ser viruset som slagit rot och gräver sig djupare in i tankarna.

Färgerna grå och svart blir dominanta. Tillslut blir man färgblind. Sedan försvinner konturerna. Till sist står man på en öde plats där dagarna är mörkare än midvinternattens stjärnklara kvällar. För att ta sig fram behövs ljus - en ficklampa - annars är man dömd att vandra tills marken faller.

Det finns människor som har ljuset man letar efter. Många vill dela med sig av det. Men han tror att de ljuder. Han tänker att han inte vill ta i deras färglösa facklor. Mörkret är säkerhet, men också ett fängelse. Varför skulle någon vilja dela med sig av sin fackla till en blind fåne? Han, vars ljus slockna för att den inte klarade av att hållas vid liv när hårda vindar smekte den. Fick han ta del av deras eld skulle ljuset slockna, och då har han spridit den giftiga sörjan vidare.

Han bär gyttjan och facklan blev dränkt.

Tror jag kommer bli det. Sprang två gånger idag och känner mig fylld av energi. Hihi, det är bra det här. Jag behöver det för att orka med naturlinjen. Ibland önskar jag att jag tagit estetbild så jag skulle få rita och måla tre gånger i veckan. Aja, jag ska måla någonting till mormor om jag hinner eftersom hon fyller år på lördag.

Jag lägger nog ut lite målningar när jag har tid på min andra blogg.

Bestämde mig för att bli en ny människa och ta tag i alla mina problem. Bli mer realistisk och faktisk göra allting jag säger att jag ska göra. Ge mer respekt till folk osv.

Känns väldigt bra <3