Riktigt namn:
Agnes Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Straight
Intresse:
Hästar
Bor:
Med någon
Politik:
Moderat
Dricker:
Inte valt
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Inte valt
Medlem sedan:
2008-02-09
Då har dagen kommit då min, och min allmänt retarderade syster, ska påbörja vår resa Från Skåne till Kiruna och Från Kiruna till Skåne på 4 dagar. Okej, vägen upp är inte så svår - FLYG! Men på vägen ner ska vi köra en husbil (som är förövrigt en Ford - 77 :D :D så jävla snygg!!) där det inte finns säkerhetsbälte, motorn måste bytas, den klarar knappt köra men vafan! Det är bara 200 mil ;D Höhö, ingen av oss kan laga punka eller något sådant så vi får väl se hur resan går 8D
Jag behöver iaf lite backup i form av sms, mms (åhåå 8D) och sådant!!
0760305658 <----- it's the number!
Höhö, vi kom att tänka på att vi måste övernatta någonstans i Norrland - OCH DÄR FINNS DET BJÖRNAR OCH ÄLGAR!!!! HUJEDAMIG! UHUHUHUH..
Men så kommer vi stanna på olika ställlet hela vägen ner, sova - äta och ja.. "UTFÖRA VÅRA BEHOV". Så ni får gärna smsa och säga vart ni befinner er så kanske ni får besök av en TRUE SKÅNING som inte kan skånska .__. men ändå! ;) Det är ju lite ärofyllt ändå ;)
Hej,
På tåget hem från Helsingborg ikväll visste jag så mycket. Jag visste precis vad jag skulle skriva och hur jag skulle framföra det. Jag visste hur det kändes att vara vacker, och lycklig. Jag visste också hur det kändes att sitta ensam i en tågvagn, full med andra människor, bredvid en nerblodad cyklist och känna hur kroppen skakade, ögonen bulta och tårarna kämpa sig ner över kinderna. Nu vet jag inte vad jag vill skriva. Ingenting längre. Ibland blir det så.
Jag vet inte vad som behövs för att en människa ska få upp ögonen för att ens dagar någon gång kommer till ända. Att man ska ta vara på dem. Som liten var jag ofta i skräck när det gällde tanken på att jag faktiskt kommer att dö en dag. När jag väl fick beskedet om att jag skulle dö, blev jag inte alls lika rädd. Det var den 24 maj och året var 2008. Jag hade sju månader kvar. Det var vad som var uträknat. Kanske julen, men inte längre. När sommaren kom såg jag ljus. När hösten kom såg jag fortfarande samma ljus. Det var de vita väggarna i sjukhussalen som lyste upp. Utanför fönstret ändrades vädret mer än mitt tillstånd.
Idag är det den 26 Juli 2009. Det var för ett år sedan jag låg där i sängen med slangar in och ut genom min kropp. Det var 14 månader sedan jag fick beskedet. För 7 månader sedan skulle mina levnadsdagar vara förbi.
Tänk så fel det blev. Eller blev det fel? Det är någonting som jag nöter in och ut i mina tankar. "Jag borde vara död...".
Vad var det som fick min kropp att ändra sig och låta mig leva? Vad är det som gör att jag fortfarande går här? Visst kan det hända att jag faller ihop utan anledning, min kropp inte alltid gör som jag vill och jag lever mitt liv i ett flertal motgångar. Men jag är fortfarande här. Har fortfarande chansen, precis som alla andra, att göra vad jag vill med mitt liv. Alla är lika mycket utsatta i livet för att dö. Var dag du lever är just den dagen då du kan förändra ditt liv.
Älska vem du vill, gör det genom vad du vill. Men gör det innan det är för sent. Skynda dig inte, det gör inte livet bättre. Se vad du gjort för andra. För jag vet många som sagt att du, just du Emil, har inspirerat dem på olika sätt. Inte minst min syster som själv inte vågade säga det.
Nu känner jag att jag skrivit något som inte behöver betyda någonting för någon, men det betyder någonting för mig. Det var min mamma som sa det. "Du kan tro att du gjort något bra, men i hans ögon är du endast en liten barnunge." Jag bryr mig inte om du är född tidigare än mig. För hur skulle jag kunna ändra på min födelse?
Kanske är hemligheten bakom dina låtar att jag inte vet varför du skrev dem, och vilka dina tankar bakom dem är. Kanske är det det som gör att de berör mig på ett sådant sätt en människa aldrig kommer göra. En silkeslen smekning mot själen. Men det är också någonting jag inte vet någonting alls om. Jag har ju trots allt inte levt hela mitt liv. Måste jag då dö innan jag kan få säga det, eller när får man veta?
"Aldrig", ekar det i mörkret.
Men hur ska jag då kunna skriva någonting om det, eller är meningen att jag ska tiga hela livet. Hålla alla känslor inom sig men samtidigt ge alla en chans. Men hur lycklig kan man vara då när man inte vet om man får tycka och tänka vad man vill om man inte levt sitt liv?
Jag förstår inte.
ÅNERST!? Nejdå, endast lite småångest. En smärre kartastrof, med en mysig och oätbar körtfärsblandning.. Det är var jag absolut är! Det är jag säker på, jag lovar dig det.
Fan, det här med att linda in saker i silkespapper gör jag så gärna och älskar det, även om jag sedan känner mig alltför missnöjd med dem. Men hur ska jag än en gång veta vad som är rätt när jag inte upplevt det? När jag är nöjd över vad jag gör går det alltid i kras, vilket gör att jag allt för ofta tvivlar på det jag gör. Tvivel. Det är det jobbigaste när någon man älskar djupt tvivlar på en. Min mamma tvivlar på mig. Ofta, och hon lindar inte in det i silkespapper. Nej, inte ens tidningspapper eller en obetydlig kartong som kanske ändå inte är så obetydlig. Hon säger rakt ut vad hon tycker. Och det är inte alltid så härligt men så är livet. Ingen dans på rosor i alla fall..
Tack för att du finns, du gör sjuka dagar till någonting jag kan uppskatta. Att ligga där utan att kunna röra sig, men ändra få älska vildkorslöst. Det gör mig lycklig. Älska med livet. Tolka det hur du vill.. jag vet inte!
ALLA PÅ SAMMA HELG??!!!!! Ni kanske förstår om jag blir galen. Visserligen är det inte några speciellt bra band som ska spela och det går visst att prioritera ganska lätt, men varför finns det tre festivaler i samma län SAMTIDIGT? Så dumt!! Jag menar på att det är ju inte bara för musiken och sådant som man är på en festival. Sällskapet och stämningen är ju det som betyder mest, i alla fall för mig.
Läste igår på Lovisas blogg (FAiLEDKETCHUP @ec) att hon och en kompis åkt till Danmark och köpt var sin Vodka. De kom tillbaka till hbg och satte sig på gröningen och hade det härligt. Satt och pratade och hade det mysigt. Så kom det två killar fram mot dem och då tänkte Lovisa "Nu är det någon som ska tigga cigg.." men det visade sig att det inte riktigt var så. De la fram sina brickor och PANG - civilpoliser! Fy tusan vilken otur! Haha..
Idag kan jag berätta också. Jag gick upp halv 8 och duschade m.m. Tog på mig jeans, mörk/ljusrosa-randigt linne och en hood. Gjorde en riktigt snygg sminkning, enligt mig själv, och håret blev toppen med en rosa leopardmönstrad bandana i! Stora rosa stjärn-örhängen, ett matchande svart halsband (också stjärna) och lite piffiga armband från "SNÖ of Sweden". Fan vad nöjd jag blev! Jag läste igenom dagen och kom fram till att det inte var lönt att åka in om till hbg och träffa Filip för jag skulle ändå till Veberöd 17.00 för att lyssna på Emil Jensen <3. Så jag stannade hemma. Hemma hela dagen. Nu vid 2 tittar pappa in och bara "det var väl värst vad du var svart runt ögonen!", varpå mamma kommer med inlägget "Ja, ibland kan hon sminka sig snyggt men inte alltid." ÅÅÅÅH, vad förbannad jag blev. Sa dock ingenting men inom mig bubblade det av ilska. Saken är den att jag blev så otroligt nöjd med mig själv idag, och så blir det ändå såhär.. kanske är jag väldigt känslig, visst. Men jag har inte alltid haft världens bästa självförtroende, även om det inte märks, och det blir inte så mycket bättre av att de säger att jag är ful när jag tycker jag blev snygg för en gångs skull.
Helt oredigerad bild, har jag mycket svart runt ögonen? .__. dock gjorde blixten att jag ser helt blek ut, är fajktiskt ganska brun irl. .>
I made my bed and I sleep like a baby
With no regrets and I dont mind sayin
Its a sad sad story when a mother will teach her
Daughter that she ought to hate a perfect stranger
And how in the world can the words that I said
Send somebody so over the edge
That theyd write me a letter
Sayin that I better shut up and sing
Or my life will be over
Im not ready to make nice
Im not ready to back down
Im still mad as hell and I dont have time to go round and round and round
Its too late to make it right
I probably wouldnt if I could
Cause Im mad as hell
Cant bring myself to do what it is you think I should
Om en vecka, måndag 27 Juli, flyger jag och Amanda till Kiruna för att hämta "JumJum Frank". Ska sedan KÖRA 200 mil hem igen med "JumJum Frank". "JumJum Frank" går endast säkert upp till 90km/h, sen är han en aning ostabil. Men vi får se hur vi överlever. Liiite spännande med ett par knasiga systrar som kör genom hela sverige. Blir till att fota mycket. Och filma!
Glöm inte att ringa, smsa och sånt kul med mig för det lär bli lite långtråkigt men en sak är säker - Emil Jensen kommer spelas på mastodontvolym så att alla i hela sverige kan få lyssna på skånska ballader och visor.. :)
"KramKram"
p.s. Jag måste erkänna att jag tror att norrlänningar är på ett visst sätt och gör "konstiga" saker och snackar "konstigt", och nu ska jag äntligen ta reda på om dessa skrönor är samma. Antagligen tycker de desamma om oss, men ändå! Det ska bli kul! "Pusspuss"
Hellu, nu sitter jag här och har än en gång gått upp för tidigt för att slippa stressa. Klockan är 8.34 när jag börjar skriva detta inlägget i min kära obesökta blogg. Kanske är det därför jag aldrig skriver, för att FOLK ALDRIG BESÖKER & KOMMENTERAR!?? .__.
Åter till ämnet. Idag ska jag och Evelina, som förövrigt ligger däckad i min säng, ska ta oss på egen hand från Sjöbo i Skåneland till Gbg och sedan därifrån till Norge. Väl i Norge ska vi SOLA, slappa och RAGGA/ shoppa. Jag har packat en liten rosa väska, en sådan man drar med hjul, full med kläder som jag antagligen inte kommer använda för jag kommer antagligen springa runt i shorts och bikini hela vistelsen. Dessutom tar jag med mig min laptop eftersom att stället vi ska "bo" på inte har någon el -.- menmen, tåget (y).
Igår var vi på en liten fest hos J.P.. vem det nu var. Jo, han var sminkad, dreads och kilt! Hedda ochMisa skulle med men de kunde inte *cry cry*... jag grät nästan lite! Dimon var iaf där *puss puss* och Peter ;'D. Jaja, och sen nån mer men det är skit samma.
Nä, nu ska jag gå ner och titta om min väska har torkat i torktumlaren. Den stank sådär härligt mycket äckel - ÖL som någon råkade spilla ut över hela golvet INKLUSIVE min väska. Hujedamej!
- 0760305658 och jag svarar på allt :* (helst sms)
