Riktigt namn:
Ambivalent Civilstatus:
Inte valt
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Spel
Bor:
Med någon
Politik:
Feminist
Dricker:
Saft
Musikstil:
Jazz
Klädstil:
Swingpjatt
Medlem sedan:
2012-01-27
Så fyller myndig om fjorton dagar.
17 september och det finns ingen chans i helvetet att jag tänker sitta i mitt rum på ett hvb-hem i döda Knvista på min artonårsdag.
Åker till Stockholm och kaosar?
Så öh hej hmu pls
3
Jag gav upp för länge sedan.
Försöker hitta nya anledningar till varför det är som det är. Nya anledningar till att vara glad.
Men faktumet kvarstår.
Jag lär aldrig bli värd något annat än det här så det är lika bra att ge upp.
Jag må lura mig själv för en kort stund att det är bra, att jag är bra. Men sen så är jag tillbaka i verkligheten.
Jag vill känna något, men just nu kan jag inte känna något alls. Lyckas jag känna något är det bara för den korta sekunden. Inget mer.
Jag drömde om de där jävla tabletterna igen.
Vill inte det här, jag vill ingenting.
Kommer krypande och jag vet inte vad jag ska göra. Var verkligen inte beredd på det här. Just nu så vill jag bara bli kramad och pussad på. Få höra att allt är ok typ.
Fick även massa oros tankar om det som hände inatt.
Är jag bara ett ligg igen? Är jag inte värd något bättre än det här?
En sak jag funderar över, borde jag säga att jag avvek från hemmet för hans skull?
3
Såå var i Värmdö igårkväll/inatt, eller Djurö närmare bestämt.
Det var mysigt.
Fick mina strumpbyxor sönderslitna.
I rate 11/10 would do it again.
Rip rumpa
Vi såg tre filmer sammanlagt tror jag, även fast vi knappt kollade på den andra.
Tog as lång tid att somna eftersom jag var avviken och inte fick mina mediciner på kvällen.
Tog 2h och 7 min att åka dit och ungefär lika lång tid tillbaka hem, men det var det värt.
Har blivit bukis med mintaweed för andra gången om.
Hepp
3
En tanke som just slog mig,
Vi kanske fortfarande hade varit vänner om jag inte hade supit lika mycket och knarkat lika mycket. Hade det inte varit så viktigt att bli hög att jag slutade tänka på de som betytt mest under en lång tid innan så hade vi nog varit vänner.
Fuck det här, varför kan jag inte bara släppa det?
Har aldrig trott att jag skulle säga det här men jag vill tillbaka till Kvarntorp. Där slipper jag allt som påminner mig om det.
3
Kom precis hem från stan.
Sitter och äter mammas hemmagjorda tempura, d e najs.
Alltså är så glad, mina platåskor som jag fick av Chris har blivit lagade.
Ena sulan hade släppt från själva skon och tyget hade lossnat.
Kom precis på att jag skulle träffat Kakan idag )):
Har haft fullt upp och träffat massor med polare idag.
Får se om jag hinner träffa han innan jag åker imorgon kväll.
Är trött i hela kroppen för har gått runt så himla mycket idag.
3
Så imorgon smäller det!
Min första permission, min första hemresa.
Är så jävla arg på Kvarntorp tho.
De skickar hem mig på en söndag när sommarlovet är slut och alla börjar jobba/skolan på måndagen.
Jag som skulle fucka ur med Elin.
Jävla driftiga och smarta de är.
Fan. Ville bli full ):
Hola at me om ni vill ses.
Har saknat alla så jävla mycket.
åker 13:35 och är framme vid 14:55 ish är inte säker.
Lite svårt att tro när jag inte ens kan ta någon decent bild på mitt nya hår öht..
Är så arg och skadeglad på samma gång.
Kort background story.
För flera månader sedan blev jag intresserad av en kille och vi började skriva jätte mycket, vi pratade med varandra i telefon i flera timmar.
Vi träffades och jag började få känslor.
En hoppfull tanke som jag hade och som jag höll fast hårt i var:
"Det här kommer bli annorlunda, jag kanske inte kommer behöva ligga runt och vara/känna mig som en värdelös slampa" more or less.
Vi träffades och det kändes så jävla bra.
One thing led to another vi hade sex.
Dagen efter när jag åkte så kändes det så jävla rätt och den där hoppfulla tanken blev större av löften om att han inte var som andra killar enligt han själv, att jag var speciell, att han var åh så kär i mig osv.
Jag skrev ett deppigt inlägg som han reagerade på och utan att säga något så gick han vidare till nästa brud.
Jag har gått vidare dock, men jag snubblade över den andra brudens profil för ett tag sedan.
De andra i huset hade någon mindfullness-övning utanför mitt rum och jag störde tydligen eftersom jag började asgarva från ingenstans.
HAHAHA jag dör. Ahaha det finns inga ord, I'm spechless.
Så fort övningen var slut så drog jag med Frida ut till rökrutan.
Hon var där när jag fick reda på att han höll på med den andra bruden så vill snacka om just det här och visade vem hon var.
Hennes reaktion: "Haha hur tänkte han där? Hon är lite söt MEN du är ju förfan en klockren 9a och hon är knappt en 3a"
Ahaha var inte beredd på det och vet inte riktigt ifall jag håller med. Ibland så kan hennes brutala ärlighet vara a pain men ibland så.
ÄR medveten om att jag ens skriver det här är barnsligt, men jag är så jävla arg och skadeglad.
Bryr mig inte ens om ifall de ser det här men avgå och var fula tillsammans. Förhoppningsvis är han inte lika svinig mot dig som han var mot mig.
3
Den här veckan (eller nästa idk) så börjar folk skolan igen och jag ba: Jag har fortfarande inte fått mina senaste betyg skickade till mig än så personalen kan inte hjälpa mig med att komma in på någon skola öht. :---------)
Mina senaste betyg är från 9:an också :)))))))
Förhoppningsvis så kommer det gå bra denna gång.
Är otroligt rädd dock. För att misslyckas, ännu en gång.
Att mitt mående kommer vara i vägen för min skolgång, ännu en gång.
Jag vill ju så himla mycket, men det känns som att det redan är förutbestämt att jag ska faila.
Vill ut ur det här huset och lära nya människor istället för att ligga i sängen på mitt rum och stirra in väggen.
Förhoppningsvis så får morsan tag på min handläggare på soc så attjag kan komma bort från det härstället.
Åker förresten hem på söndag och kommer vara kvar i Stockholm tills på onsdag om någon skulle vilja veta.