Att vara två personal ikväll när vi egentligen skall vara fyra. Jag har inte ens hunnit sitta ner än. Har varit en vårdmaskin som duschat, tvättat, städat, lagat mat, stoppat slagsmål, langat knark, stabbat folk med sprutor och hur mycket annan skit som helst. Varför tränade jag ben igår? Min högra skinka gör så förjävligt ont. Speciellt när jag måste springa upp och ned för alla dessa trappor mellan de tre våningsplan jag arbetar på idag. Hur jag ska klara dessa fyra resterande timmar blir spännande att se faktiskt. Men något som är positivt är att jag kunnat dricka dessa tio koppar kaffe med jävla gott samvete.
Var duktig igår och la mig igår redan 11 typ. Men somnade väl vid halv 1 vilket ändå är bra för mig. Sedan när larmet gick kl 7 blev det en mental spärr bara. Jag var klarvaken men kunde bara inte gå ur sängen. Så låg och tittade på klockan och sneade i ca 1 timme innan jag däckade igen. Vaknade sedan kl 10. Då lyckades jag iaf skriva ett meddelande på min telefon. Men kom Fan inte ur sängen. Samma sak vid 12. Sedan 1 och tillslut klockan 2, 15 min innan mitt pass började, mådde jag så jävla dåligt och var så jävla stressad att jag tillslut lyckades gå ur sängfan. Tur att jag sov på jobbet så jag kom i tid i alla fall, men missade skolan och hann inte gymma idag så hatar mig själv massvis. Men nu är jag ungefär som vanligt igen i den melankoliska charm jag vanligtvis trallar runt i. Så det är väl alltid något.
Det är äntligen över! Förhandlat och klart. Fy fan vad underbart. Efter flera år av vikariat och periodsanställningar är jag nu fast och tillsvidare anställd. Med fet lönehöjning också. Fick näääästan det jag efterfrågade men överdrev ändå då, så sjukt nöjd med resultatet. Bara några månader skola till sen jävlar vad jag ska tjäna pengar och leva upp till mitt nick.
Ska nu på krismöte på jobbet som de så fint kommit till att kallas. Vi har den senaste perioden haft mycket problem med patienter som blivit agiterade och utåtagerande, har i extrema fall resulterat i att polisen fått komma och föra bort dem. Så ska vi givetvis inte ha det. Främst för att våra andra boenden mår extremt dåligt utav sådan miljö, men även för oss i arbetslaget. Det är en psykosocial arbetsmiljö ingen skall behöva uppleva. Så ska bli lite spännande vad som sägs på mötet idag och vilka direktiv vi får. Hoppas att vi får bättre och tydligare riktlinjer för hur vi ska handla i sådana situationer som dessa.
Men nu är jag vrålhungrig. Lyckades gå upp imorse några timmar tidigare än jag behövde för att gymma, men blev tight med tid så sitter atm på bussen till jobbet med doften av min fortfarande varma mat i näsan. Vill slita upp den och äta nu. Men några minuter till. Några hållplatser. Snart. Mat.
Sov kanske fyra timmar efter nattpasset och nu jobbar jag igen sen en stund tillbaka. Avskyr att jobba natt och sedan börja jobba några timmar efter igen. Man är fan inte människa då. Irrar runt som en konfunderad kaffe pundare som hinkar kopp efter kopp i desperation efter att övervinna yrsel och trötthet. Kan någon snälla slå mig så jag vaknar till? Tack.