Sitter här och lyssnar å musik och tankarna kommer upp...
Varför känner jag mej så fri när jag pratar med dej men ändå så känns
de som om jag sitter bakom galler och e "the bad gay" men alla kan väl inte vara perfecta?
Känner mej så världelös när jag tänker på hur licet igentligen ser ut...Man födds efter 9 månader
men ändå slocknar de ju nästan lika fort igen..?
E de kankse därför man lever i nuet? E de där alla har så brottom så dom hinner med allt dom vill göra med livet?
Men varför rör sej endel då långsamare, e de bara för att dom tycker att allt har varit bra?
Jag vet inte vilken av dessa personer jag e...kanske mer en sån som lever i nuet.
Men varför känns då allt så där helt okej när jag pratar med dej?
Alla ord hår rakt igenom mej och sätter sej på rätt ställe där de behövs.
KAn någon man gillar sätta en in i nuet? så man inte strässar hela tiden?
Fuck this....tankarna kommer alltid finnas där..
" Love or not to love?
You are so beautiful when i sawe you ther on the street.
You smiled and I cryed...becus you wher so beutiful.
You wispers in my ear..
"don't be afraid anymore i'm here to protect you my baby love"
Then you wiped my tears away, and you kissed me. "
Kommer aldrig låta dej se mej svag...så jag gråter bara i rengnet.
Varför är allt så jävla besvärligt hela jävla tiden, man vill självklart må bra och vara glad hela tiden men de går inte..alla har sina dagar som dom måste få må dåligt på.
Vrf dras man ner i skiten fast man inte vill ??
har du varit med om att du blivit mobbad för hur du ser ut,
du duger inte du måste vara som alla andra.
alla ser på dej så jävla anorlunda alla skrattar och viskar
när du går förbi och du vill värkligen veta vad dom säger,
Du får in i ditt huvud att dom tycker du e ful och äcklig och att du lika gärna kan gå och dö..
Så du skadar dej själv, skär dej själv, slår dej själv...sen ser dom bara på dej som ett misfoster när
dom ser din ärriga kropp...du blir så ledsen att du tänder cigaretten som du har i handen, tar första blosset och du känner nikotinet i hela kroppen.
Ja du blir ledsen varje dag för att du e annorlund. Du pratar med kuratorn varje vecka men de hjälper dej inte.
Du börjar med alkohol och du blir full varje helg du ligger runt med massa killar och du blir kallad slampa och hora, men du bryr dej inte inget hjälper ändå.
Du e helt jävla ensam, men vad kommer efter detta?