Riktigt namn:
Niklas Civilstatus:
Singel
Läggning:
Straight
Intresse:
Musik
Bor:
Själv
Politik:
Politik?
Dricker:
Diverse
Musikstil:
Hardcore
Klädstil:
Skate
Medlem sedan:
2013-05-16
Är man en smidig jävel eller vadå??..
Den jag hållt allt så kär har jag nu fuckat upp alt med nu..
jag har aldrig ångrat något så jävla mycket i mitt hela liv.. allt jag känner är bara.. FITTA! ge mig en fuckin cyanid-kapsel så löser sig allt. Allt jag önskar är bara att det fanns en jävla tidsmaskin så man kan ändra allt som hänt.. jag vill bara att vi ska kunna prata som förr.. säga att vi älskar varann som vanligt utan att tvivla på om att det är sant. jag vet att du förmodligen inte tror på det när jag säger att jag älskar dig.. men I fucking DO! more than life itself.. snälla, kan allt bara bli normalt
Nu tror jag fan gränsen har gått inom familjefejder när det fan har blivit så illa att man får nån att blöda .-. förvisso bara näsblod men ändå.. (det är principen)
Och nu har jag verkligen fått tillbaka känslan att min far har ett makt-behov verkligen, när han istället för att bara prata/skrika ut vad han känner, så måste han faktiskt ta till våld.
Min styvmor ringde nyss och frågade hur allt var.
"Jaa allt är bara bra?"
"Niklas, jag o din pappa bråkade ganska ordentligt så han slog mig i golvet och då kom Amanda(Min låtsas-syster) hem och armbågade han så han började blöda näsblod".
Och där popade allt för mig... Hade vart uppe tidigare och sett att det var blod över hela golvet o frågade pappa till och med vad som hänt.
"Jag har inte gjort ett jävla skit faktiskt"
^biggest lie EU.
Så aa... plz, kan jag typ få sova hos nån i Uppsala den här veckan??
jag tänker säga detta rakt ut.
jag har allvarligt talat ingen aning om hur jag mår .-.
Mår jag bra? Eller är allt åt helvete? DET, är var vad som käkar på mina tankar för tillfället.
Hela februari har vart ett levande helvete, det har ändrat mig så oerhört mycket känner till och med jag.
Har aldrig vart den aggressiva typen som vill bara slå in ansiktet på oskyldiga föremål eller personer.
Men februari har fan dödat lugnet inom mig och seriöst väckt.. "Vargen" så att säga. Har kunnat gå omkring i skolan och känna till exempel:
- det där ser kul ut, kan man ha sönder det?
- Hen kollade snett på mig, vart finns nåt hårt att slå in hens skallben?
^Sånt skulle jag annars aldrig tänka på! Jag skrämmer allvarligt talat mig själv.
Vill att en viss människa ska stanna vid min sida genom detta med.. Behöver dig nu, duvetvemduär.
jag har bara sjukt tråkigt och vill ha nåt att göra imorn.
och sen nån gång i februari åka upp mot nåt ställe som har snö... (hör av er! need a place to live at so i go snowboarding!)
men i alla fall, plz, hör av er nån som vill träffas inom Upplands län, Stockholm! (är villig att sträcka mig så långt, ja!)
BYE!
känner att jag kan gråta här o nu..
allt jag gör är ett fel, allt jag säger är ett fel! VAD ÄR RÄTT?!
hur man än gör så finns det inget bra.. allt är mitt fel i alla fall så nu säger jag så här.. hade jag inte älskat dig som jag gör, hade jag vart borta redan.
såå, nu har jag vart o klagat klart!
