Civilstatus:
Ensam
Läggning:
Inte valt
Intresse:
Kreativitet
Bor:
Själv
Politik:
Anarkist
Dricker:
Öl
Musikstil:
Annat
Klädstil:
Galen
Medlem sedan:
2011-03-15
Två idioter från min klass såg mig när jag rökte med Maria.
Och vad gör de?
Jo, de springer raka vägen till min svenskalärare och berättar allt.
Och Rebecka har tydligen talat med min mentor angående mina "familjeproblem" och haft en lång diskussion med henne om mig, och om min personlighet.
Men jag tänker ALDRIG ändra NÅGOT på min personlighet, så det så.
I alla fall.
Rebecka kom sedan till mig och berättade allt, jag blev trots allt lite sur, men sedan började vi snacka om allting. Jag berättade vad som hade hänt med *****, eller äsch, jag använder väl hans riktiga namn då, vad som hade hänt med Oskar.
Och vi snackade om livet.
Till sist så bröt jag ihop, och började gråta i Rebeckas famn.
Jag stod så länge och bara grät.
Till slut så torkade hon mina tårar och la en lapp i min bänk där det stod: "Jag älskar dig".
Jag gick till bussen med Aidan, och när vi åkte till t-centralen, så kom plötsligt Ale, en utav Oskars bästa vänner. Och han kom ju såklart in på just det ämnet att snacka om honom.
Vilket inte gjorde saken bättre.
Jag åkte hem.
Jag mådde skit.
Och nu sitter jag och tänker att jag verkligen inte orkar med massor av samtal med upprymda lärare om att de såg mig röka och mina familjepoblem och att jag "inte mår så bra".
Sånt är bullshit.
Sånt är skit.
Skulle snabbt bara notera här att jag blivit förälskad i bandet Rammstein, och tacka Mongot Aidan för att han visade mig det bandet.
Mongot Adian är förövrigt min alldeles egna krambjörn som åtminstone bryr sig om mig och förstår mig, på riktigt.
Kommer allting bli
Som vanligt igen
Kommer solen lysa
I gryningen
Kommer detta bli historien
Som så många berättat redan
Är detta något alla känt
Är det något som redan hänt
I någons liv därute just nu
Som träffat någon sådan som du
Folk säger att varje människa varit kär
Som upplevt något som känts så här
I sådana fall vill jag veta när
Detta iskalla grepp har slocknat
Elden har brunnit sig svart som döden
Men under elden så finns ändå glöden
Om alla har upplevt detta då
HUR GÖR MAN GLÖDEN TYST OCH GRÅ
Alla säger
Jag vet hur det känns
Men det tvivlar jag på
När glöden bränns
Som varje människa är unik
Så har alla ett eget ihåligt skrik.
jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar jag ska spamma dig tills du svarar
Jag ska ta min kära buss.
Min buss mot ingenstans.
Åka med den tusen mil.
Och glömma att han fanns.
Jag ska tömma mina sinnen,
Medan bussen rullar på.
Jag döda alla minnen.
Slänga upp dem i det blå.
Gryning stiger medan bussen åker bort mot ingenstans
En gång var min gryning inte min, den var ju hans.
Men det skiter väl jag i nu, jag trampar ner min rot.
Och inom mig så tänker jag din jävla idiot.
Jag käkar mina piller.
Jag röker upp min cigg.
Jag dricker alkoholen.
Och letar efter ligg.
Jag är en jävla hora.
JAG VAR JU REN OCH HEL Och en sak ska du veta.
Det var du.
Det var ditt fel.
Jag behöver dig din jävel.
DET VET DU JU SÅKLART.
Därför älskar jag ju dig din jävel, jag känner inget hat. Men du vet ej hur detta känns.
Du ljuger bara på.
När bussen stannar upp en gång, så fortsätter jag gå.
Jag går nu bara ensam.
En prick som rör sig bort.
Och tänk att en sekund är
Så himla sorgligt kort.
Jag ramlar ner på marken.
Jag tappar bort all grund.
Men nu så vet jag var du var.
Du var endast en sekund.
Yes, så är det.
Jag har blivit paranoid.
Jag tror hela tiden att folk döljer viktiga saker från mig, att de gör saker bakom min rygg som de vet att jag inte vill att de ska göra, att fel personer kommer åt fel information, och jag freakar ut så fort någon ringer mig med ett nummer jag inte känner till... Eller ännu värre, dolt nummer.
Därför har låten Paranoid blivit min favorit, för då känner jag mig inte ensam med min nya galenskap, lol.
Pallar inte med min skola längre.
Den var inte alls så bra som jag trodde.
Den är okej, jag kan inte säga att den är dålig...
Men den är fullproppad av töntar, fördomar och annan skit.
Och summorna skolan tar betalt för är helt enkelt ologiska.
Och jag vill inte spela piano längre.
Jag vill inte vara Mozartnörden.
Jag vill inte gå omkring med ångest.
Han har slutat (HAN HATAR MIG) - vilket gör att det inte finns en enda jävla anledning för mig att gå kvar där.
Jag vill börja på distans.
Precis som han gör.
Haha, fyfan vad nice
Han kommer återigen känna känslan att jag "följer efter honom", men det är rätt åt honom.
Jag vill också ha lite kul.
Han flyr undan mig, men jag följer efter.
Jag tänker inte förlora den här leken.