Nellies blogg

Jag ser du stör dig hårt på mig. :-----)

Insåg att jag vill ha med detta innan jag försöker att inte skriva mer om det.

Han tjatade på mig. Han var hemma hos mig, han grät och tjatade på mig i timmar, bönade och bad att jag skulle ta honom tillbaka. Han sade att han velat ha mig sedan han skrev till mig ett par veckor efter att jag hade gjort slut. Han sade att Hon var "placebo" och att han hela tiden tänkt på mig medan han var med henne.

Han började prata om den framtid vi hade planerat tillsammans under alla år. Han pratade om hur mycket han skulle kämpa och försöka för min skull. Han tjatade och tjatade, grät och grät. Jag sade att: "Jag är så jävla rädd. Men jag kanske kan försöka." och så gjorde jag det. För HANS skull. Och då rev jag mina murar och lät honom komma in igen. Fastän jag lovat mig själv att: Aldrig mer.

Jag gjorde allt för honom, för att han skulle må bra, för att jag skulle hålla kvar. Min hjärna är ju inte frisk så jag har det ju inte lätt på känslofronten men jag höll ihop allt. Och han sade så fina saker. Han proppade mig full med skit och lögner. Och jag trodde på det, trots att jag är paranoid och fick för mig saker, misstänkte saker, så trodde jag på honom i slutändan.

För inte fan trodde jag att den ENDA personen jag någonsin litat på, den enda personen som någonsin visat att jag betyder något, den enda personen som alltid har funnits där: i nästan fem år.. Inte en chans att jag trodde att han av alla människor skulle göra såhär.

Han är så jävla självisk. Jag har alltid tänkt honom som en generös och snäll människa, någon som gör det mesta för någon annans skull. Men jag har insett att: visst, han gör mycket för en annan. Men allt är själviskt i grunden, för att han ska må bra och känna sig bra. Och allt det här beror också på att han bara bryr sig om sig själv, uppenbarligen. Hade mig för att må lite bättre och ha någon åtminstone. Berättade inte om sveken och lögnerna för mig, inte för att han inte ville såra mig utan för att han inte ville känna sig som en skit efter att jag sagt åt honom vad jag tyckte om allt den skiten. Det han gjorde.

Han har sagt åt henne att jag varit jättetaskig, misshandlat honom och varit otrogen. Jag har varit jättetaskig. Mer taskig än jag själv fattat, för att jag är sjuk. Jag blir arg för småsaker och sådant. Men jag har bara varit orättvis. Jag har aldrig misshandlat honom, och jag fattar inte hur i helvete han har kunnat säga så?

Ni vet när man säger något skämtsamt och liksom slår till den andra? Man står inte ens, utan det är lite som en knuff? Det är väl det jag gjort på sin höjd. Och när jag varit upprörd och ledsen osv och han har hållit fast mig så har jag knuffat honom och slagit bort honom, för att jag inte klarar av att bli fasthållen då, och det vet han. Det är det enda. Och det var längesedan också. Och så säger han så?

Och hm, otrogen flera gånger.. Nä. Det finns en enda gång då man kan säga att jag varit otrogen, men det beror helt på hur man ser det. Jag hade sex med en annan när han och jag hade en paus. Det var när jag trodde det var slutet mellan oss. Men annars har jag aldrig varit det.

Jag förstår inte varför man ljuger såhär om en annan person. Det är liksom som om han vill få en att verka rutten så att den andra personen i fråga ska känna att den är så mycket bättre..? Till vilken jävla nytta? Jag har varit orättvis mot honom, det kan jag erkänna. Men jag är fan den bästa människan han någonsin har haft i sitt liv, trots det.

Jag har räddat honom så många gånger. Jag har betalat hur många resor som helst åt honom, köpt nya kläder åt honom när han inte haft pengar till att köpa dem själv. Köpt en vinterjacka för 799kr för att han bara hade en tunn höstjacka att ha över vintern. Låtit honom bo hos mig i veckor i streck.

Hela min familj har ställt upp för honom och alltid ställt upp till honom 100%. Mamma har skjutsat på honom, gett honom saker, köpt julklappar, lånat ut pengar, erbjudit sig att ladda hans mobiltelefon, betalat buss. Förväntar man sig inte att få något bättre tillbaka eller?

Och det "bästa" med detta är: Han kommer att ångra sig. Det gör han alltid. Han kommer att ångra sig så jävla hårt, för jag är den enda personen här i världen som någonsin ställt upp för honom på det viset som jag gjort. Jag har räddat hans liv, bokstavligen. Han kommer att vilja ha allt det som vi skulle ha tillsammans: men jag ska fan säga att det här var den sista jävla droppen.

Mamma har sagt att han aldrig mera kommer in i vårt hus, och jag förstår henne. Han har förstört mig totalt. Han visste vad jag har haft för liv, vad vår familj stått ut med under alla år, vad fan jag har stått ut med: och han gör såhär. Det är sinnessjukt.

Jag bryr mig sjukt mycket om honom, dock. Hur jävla svinig han är så gör jag det. Och det kommer jag alltid att göra. Men nu har han krossat mig. Och jag menar KROSSAT mig. Men jag har redan nu byggt upp mina murar igen och är tommare än någonsin, hur löjligt det än låter. Känner ingenting längre, bara ilska.

"Jag kanske är dum men innan du dör kommer du också fatta att du också är dum."

Jag är ingen idiot, inte egentligen. Jag har inte gjort mer än allt jag kunnat göra. Jag är ingen idiot, jag har bara blivit grundlurad. På ett vis som ingen förtjänar. Och igår kväll var jag förbannad, sedan blev jag ledsen när kvällen gick över till natt. Nu är jag tom och full av hat och förnedran.

Jag skäms något innerligt. Det känns som att alla ser på mig som en naiv och korkad jävel. Det är jag inte. Och jag varken förtjänade, eller förtjänar det här. Jag har blivit behandlad som skit. Jag har blivit sviken mer än jag ens trodde var möjligt, av den enda på denna planet som jag faktiskt inte trodde skulle göra så. Och jag är ingen idiot.

Och den som gjorde såhär borde skämmas. Och den andra som är inblandad borde också skämmas. Fattar inte att de kan skriva om det som händer mellan dem just nu, då majoriteten av människor här vet vad som pågick innan allting helt plötsligt blev till en hög skit i söndags. Det är förnedrande för mig och jag kan inte undgå att tro att folk tycker att de är lika dumma i huvudet som jag tycker just nu.

Inget svek kan mäta sig med detta. Jag tror inte att jag tänker prata mer om vad som hänt, åtminstone inte på ett bra tag. Men de som har läst tidigare inlägg och även från dem två lär nog förstå vad jag pratar om.

Elaka kommentarer är inte välkomna, för då stryper jag er eller nåt.
För att jag är fan inte idioten i detta scenario. Godnatt.

Har glott på "The Devil You Know" hela dagen. Har sett.. 12 avsnitt, tror jag. Förutom att glo på detta har jag druckit 1203120491 koppar kaffe och rökt likamånga cigaretter, gosat med Gizmo, ätit ett par små mål mat samt varit ute på promenad med Gizmo och Mathias. Vi pratade en massa och var mest upprörda och arga.

Vi smidde även planer inför framtiden, och jag hoppas att allting blir av. Orkar inte med hela mitt liv länge. Orkar inte med någonting i mitt liv just nu. Tänker dock inte babbla om just vad det är som är tänkt, då jag inte vill klappa katten innan den spinner, om ni fattar??? Har hört det "ordspråket" nånstans, tror jag. Någon annan som har det..? Blev nu osäker och sökte på google och hittar ingenting? Kanske är lite gaaööölen bara.

I morgon ska jag till tandläkaren och få platsfyllning på några av mina tänder pga brist på emalj. Och avsaknad av emalj. Gött att en är duktig på att sköta tänderna osv. Antar att jag gillar cola för mycket. :---) Ska upp kl 10 så jag tänkte vara en ansvarsfull individ och försöka sova nu. Tjingilingo

Hur dålig jag än är, hur förstörd jag än blivit:
Alltid bättre än dig. Alltid. Bättre. Än dig.

Avsnitt efter ansnitt av The Devil You Know samt en kopp svart kaffe och en cigarett i halvtimmen håller mig levande för nuvarandet. Jag orkar inte använda hjärnan idag. Livet är obeskrivligt orättvist. Jag förstår inte riktigt varför exakt allt helvete händer just mig.

Måste ut med Gizmo sen. Hoppas Matte följer med.

Vaknade. Ringde till praktiken och sade att jag var dödssjuk och måste vara hemma några dagar. Bad därför om att ha lovet denna vecka, så ja. Nu kan jag vandra ensam hemma hela dagarna och vilja dö istället för att göra detsamma där borta. Jag ber om ursäkt för bloggspammet igår men det var avledande sysselsättning så jag kunde undvika att gå till tågstationen eller något liknande.

Jag vägde mig nyss och har gått ner ett halvt kilo till. Förstår inte hur detta går till då jag alltid vart tvungen att i princip skära bort bitar fläsk från kroppen för att gå ner. Men detta lilla under är väl någonting bra och jag hoppas att det håller i sig, men det tvivlar jag på.

Är speciellt överraskad då jag var tvungen att äta en massa skit igår som jag inte ville, och trots det gick ner mer. Ja, ja. Vem bryr sig ens.

Idag är en usel dag. Livet är ett uselt liv. Förstår inte hur jag ska klara av detta.

Innan du dör kommer du också fatta att du också är dum.

Sådär. Nu har jag stängt av. Ingen kommer någonsin att få röra mig. Ingen kommer någonsin få komma in igen. Nu låser jag dörrarna för sista gången. Aldrig mer ska jag göra detta misstag igen. Aldrig ska jag krossad igen. Aldrig mer. Jag ska bygga murarna högre än någonsin. Så att ingen ens kan kika in hur högt de än försöker klättra.

Aldrig mer ska jag vara så dum. Nu är det jag och bara jag. Och jag känner ingenting. Jag har tömt ut allt. Jag är nu ett skal igen och så ska det förbli. Jag ska kämpa för evigt för att hålla detta uppe. Alltid. Det eller så dör jag. Aldrig mer ska någon få göra såhär mot mig.

Sanningen är att människor är genomruttna. Var enda en. Varenda jävel är bara där för att snart gå igen. Och det visste jag sedan långt innan nu. Men jag lät mitt äckliga hjärta bli varmt och det misstaget hoppas jag att jag aldrig gör om. Trots allt så kommer jag antagligen aldrig mer få ha den jag vill ha. Hur ont det än gör. Så nu stänger jag av.

Nu ska jag gråta en sista skvätt innan jag låter tomheten fylla mig helt.

Mvh
En uppenbarligen patetisk och förstörd individ.

STEG 1
Namn: Satan.
Bor: Hemma.
Ögon: Fula.
Hårfärg: Orange.
Skostorlek: 37 på längden och 38 på bredden. Inte ens fötterna fungerar med mig.
Höger eller vänsterhänt: Dö.

STEG 2
Skor som du bar idag: Kängor.
Dina svagheter: Allt.

STEG 3
Första tanke när du vaknar: "Jag vill dö."
Innan du somnar: "Jag vill dö."

STEG 4
Pepsi eller Coca Cola: Bara det är kalorifritt så duger det.
McDonalds eller Burger King: Dö.
Adidas eller Nike: Dö.
Lipton Ice Tea eller Nestea: Dö.
Choklad eller vanilj: Dö.

STEG 5
Svär du?: Ja jävlar.
Sjunger du?: Ibland. Stackars dem som råkar höra.
Duschar du varje dag?: Nej.
Röker du?: Vad vore livet utan rökning? Sämre än sämst.
Gillar du skolan?: Hahahahaha
Tror du på dig själv?: Hahaha
Kommer du överens med dina föräldrar?: Hahahhaha

STEG 6
Har du under den senaste månaden
Druckit alkohol?: Ja.
Rökt?: Ja.
Shoppat?: Dö.
Ätit en hel ask müsli?: Usch.
Ätit sushi?: Usch.
Skejtat: Haha som om brädan skulle hålla eller
Bakat?: Usch.
Stulit något?: Dö.
Ljugit?: Dö.
Kramat någon?: Dö.


STEG 7
Har du någonsin:
Däckat eller varit jättefull?: Men guu, inte skulle jag???? :s
Varit full?: :s
Blivit kallad hora?: Ja
Blivit nedslagen?: Ja
Busringt någon?: Dö.
Gjort något som du ångrade?: Ångrar hela mitt liv.
Fått IG i nått ämne eller på något prov?: Dö.
Kastat en sten på nån ruta?: Dö.

STEG 8
I framtiden..
Några namn på barn i framtiden: Kommer inte ha några.
Hur vill du dö?: Nu.
Vad vill du bli när du blir gammal?: Vill inte bli gammal.

STEG 9
Antal människor du skulle ge ditt liv för: Två.
Antal CD-skivor du äger?: Använder inte sånt tjafs.
Antal piercings?: 17.

STEG 10
Vad ska du göra i sommar?: Bråvalla, om jag lever då.
Vad ska du göra i vinter?: Dö.
När tar du studenten?: I sommar.
Vad gör du efter gymnasiet?: Lever ett värdelöst liv som arbetslös eller ligger i kistan.
Ska du bo i Sverige när du börjar jobba?: Dö.
Vad händer till helgen?: Dö.
Vad vill du helst göra just nu?: Dö.

STEG 11
Är du kär?: Dö.
Vill du ha pojk/flickvän?: Dö.
Vad tittar du först på hos killar/tjejer?: Dö.
Vilka av dina kompisar tror du kommer hitta en pojk/flickvän först?: Dö.