SirTwinkles blogg

Men at work är en förbannat underbar serie :D

Jag har varit bort under en helg, vart jag varit vet jag inte.
Kommer hem och pappa berättar iskallt att Anton, min 14 åriga brorsa, gick bort under lördag natt. Han sa aldrig vad det var, så ag antog att det var nått i stil med hjärtattack.
Min reaktion är ganska iskall också, men jag hamnar i samma depression jag hade när jag låg i sängen dag ut och dag in. Men jag gick till skolan och deltog ett par dagar.

En dag så går jag in i Antons rum och ser att en hel del LEGO gubbar som jag saknat och anklagat honom för att ha stulit åratal sedan stod på skrivbordet tillsammans med en scen gjord av LEGO som representerade
våran familj och ett vardagsrum. Hans gubbe satt utanför.

Jag startade skärmen till hans dator och till mina förvåning så var det upp låst.
Gick in på skype och kollade igenom senaste chatt konversationen som var med en
kompis till mig som jag antog att han inte kände pga att han inte är i min umgänges krets.
Så han hade skrivit och hon hade svarat. Men den senaste halvtimmen bestod av liknande saker:

Anton: Jag mår as illa, min mage typ krampar och det låter som atomkrig i den.

Madde: Gå på toa så kanske det löser sig, eller så kanske du är gasig? :D

Anton: Jag kommer snart.

- Det går ca 20 minuter efter detta meddelande -

Madde: Anton, är du tillbaka?

Anton: Jag har diarré och måste ha fönstret öppet, det luktar skit pga fisarna.

Madde: Kan det vara en infektion?

- Efter detta är konversationen slut -

Jag kippade efter andan och såg att datumet på konversationen stämde med datumet han dog.
Paniken, skräcken och skulden ökade trycket på mina nerver.
Jag kunde känna marken under mig försvinna, men istället för att brinnande oblivion under mig fanns vara tomhet. Så tårarna började fylla ögonen jag och släppte allt.

Jag har inte gråtit så illa någonsin i en dröm, och det värsta av allt var att när jag vaknade så va kinderna blöta och ögonen detsamma, jag grät i vaket tillstånd också.
Så jag stormade in i brorsans rum för att se om han var vaken, men han sov. Kollade om han andades och det gjorde han.
Dess drömmar är obehagliga. Jag vill inte förlora någon, inte mina bröder eller min syster.
Inte mina föräldrar heller.

Det som är mest negativt med att vara stolt är nog hur ont det gör
att erkänna nått som får en att verka svag och sårbar.
Som mig till exempel, min ensamhet är olidlig.
När jag erkänner det så är jag väldigt ärlig och öppen.

Jag hatar att vara stolt.

Jag vaknar kall svettig och fyller sida efter sida i ett Microsoft Word dokument.
Detta är bra, detta är intressant!

Hoppade av hemma efter en fin kväll på krogen.
Vid busshållplatsen på andra sidan gatan, den man väntar vid när man ska in till stan,
sitter en berusad flicka som verkade smått ledsen.
Satte mig bredvid henne och bjöd på en cigg och frågade vad som stod på.

Efter en halvtimmes små prat sa jag att jag var tvungen att rör mig hem och att hennes buss skulle komma om någon minut.
Hennes sista ord innan jag gick var: Du måste vara en sådan underbar pojkvän som åker hela vägen ut till Bomhus för att få hålla om en lycklig flicka i natt.

Jag blev först fundersam, inte fan har jag sagt nått om någon flickvän? Hur kunde hon veta?
JAG HAR INTE ENS EN FLICKVÄN!

Jag svarade lugnt och sansat: Jag är ingens pojkvän, eller flickvän. Inte KK eller bootycall. Jag är väldigt ensam, men jag är glad ändå. Dessutom så bor jag här, så jag måste ta bussen till Bomhus för att komma hem och sova.

Hon var tyst, full och hennes ansikte för helt blankt av chock.
När jag insåg att hon skulle börja tycka synd om mig avbröt jag henne och sa: Underskatta inte din partner, aldrig. Du kommer veta när din partner inte förtjänar dig, men se till att ta vara på närheten. Du kommer sakna den när du är singel.
Sedan gick jag bara. Jag ljög inte, inte en enda jävla gång på hela kvällen.



Jag är fan lycklig såhär. Men jag kan inte neka att en kram eller så skulle inte sitta helt fel.

Jag vill vakna upp, helt jävla körd i skallen efter en kväll med sprit upp till öronen.
Skita i morgondagens baksmälla, bara supa järnet!
För inget går upp mot en kväll med lycka, ingen sorg!

Ta mig för en idiot, men jag finner temporärt stöd i alkohol.
Den tar bort min sorg ett tag, sen går jag tillbaka till samma gamla
trista vardag.

En vardag i en håla vi kallar Gävla stad.
Ingen flickvän, inge hobbys.
Bara meningslösa promenader var kväll,
i hopp om att träffa en tös.

Hopp, hopp suger.
Ödet är bullshit.
Kärlek är trasigt.
Jag vill ha en cigg och en 70cl Jäger!

Jag känner mig så jävla dum, men vafan.
Låter allt rinna ur fingrarna nu, för när ja kollar tillbaka så
har jag betett mig som en blåögd idiot.

Trött på allt detta jagande, när ska jag inse att det är hopplöst.
Det kanske är bäst att bara låta saker vara ifred, henne, allt.


Men på tal om annat, träffade en gammal klasskamrat som även var min högstadie crush.
Vi snackade ikapp lite om saker och ting och det var nice.
Efter alla dessa år, och jag känner verkligen att jag gjorde rätt som inte
försökte hålla henne kvar eller ens streta emot när hon kände att
vi inte funkade tillsammans. Hon var för schysst för att korrupteras av mig.

''Continuing adventures
yacht battles
started the day after the storm,
So I met a frigate.

Let guests know the sea
All dominion pirate
Who owns all the sea
real one pirate.

The thunder of guns, whistles of buckshots,
Started a fight sudden meeting.
Ringing metal bullets and sword,
So goes the fight to the death.

Met two frigates
in the blue sea of hell.
Our pirate ship
turned you trouble.

Our pirate ship
turned you trouble, you trouble.

Chorus: Do not samaliysky,
And it is not the Caribbean,
I'm new Russian pirate.
And it is not Brazilian,
And it is not an Indian,
I'm new Russian pirate.
Yes, I am a new pirate.

2. Came to us from the sea
Suddenly, the monster of the sea,
For our ship seized
Suddenly a giant octopus.

He threw overboard all
And sawed all our yacht.
So frigate broke
And left entirely to the bottom.

But the team has escaped,
reachable by a local island
where to build a ship,
is stronger and more powerful.

And we went to the sea
And we found an octopus.
Shot from guns
themselves to his relics.

3. The Internet, like the sea,
We swing, we swing.
And your right swing
On undecked vessels.

If something you wrote
or something you came up with,
His copyright,
Hold you in my arms.

Like octopus legs
Smothers copyright
Calling, as the sea,
Violator - a pirate.

The pirates as citizens
Also has its own laws,
Punishment as
Nobody will not happy.''

Såh Hobbit igår och gick hem från stan i minus grader. Väl hemma gick jag direkt och lade mig, trött som en as var jag.
Låg och smsade med aimonme och helt plötsligt började jag känna
någon typ knut i bröstet, men det var mer som en kram. Andetagen blev djupare och kändes
mer och mer i bröstet.
Förklarade känslan och fick som svar att jag kunde lika gärna vara olyckligt kär.

Hur och vem är ännu oklart, men det är fan tortyr så jag ska bara svälja känslan och
stolt gå vidare. Jag tror fan det blir lättare så. Det blir nog inte första gången.



Kan vara för att jag är rädd att såras, nu när allt gå så bra.
Jag vill inte riskera söka upp flickan som har en järngrepp om mitt hjärta.
Jag vill inte riskera att nobbas och känns mig mer eller mindre värdelös.

Men ett hårigt hjärta kommer jag få, och ett hårigt hjärta ska det vara.