Blåögd

Jag känner mig så jävla dum, men vafan.
Låter allt rinna ur fingrarna nu, för när ja kollar tillbaka så
har jag betett mig som en blåögd idiot.

Trött på allt detta jagande, när ska jag inse att det är hopplöst.
Det kanske är bäst att bara låta saker vara ifred, henne, allt.


Men på tal om annat, träffade en gammal klasskamrat som även var min högstadie crush.
Vi snackade ikapp lite om saker och ting och det var nice.
Efter alla dessa år, och jag känner verkligen att jag gjorde rätt som inte
försökte hålla henne kvar eller ens streta emot när hon kände att
vi inte funkade tillsammans. Hon var för schysst för att korrupteras av mig.