Läge 0

I många fall säger folk att min känslobrist är ett handikapp.

Men detta tror jag själv är en brist i klartänkthet från deras sida.

Att jag aldrig kan knyta sådana band som folk knyter till mig och andra,
Att jag aldrig kan skadas av att ett sådant band bryts.
Var va nackdelen i detta?

Att jag inte kan förstå hur jobbigt någon har det,
Inte kan lida med folk,
Men heller inte lider själv.
Lidande, är en negativ känsla.
Den slipper jag.

Att jag heller inte blir glad för att andra blir det...
Nej, men ni blir inte positiva av samma saker som jag heller.
Ni roas inte av segrar,
Utan beskymrar er istället om den som förlorade.

Det är inte mitt tillstånd som är ett handikapp utan erat.
Någonstans här kommer konstaterandet "ingen sjukdoms insikt"
Men jo, insikt om vad ni kallar sjukt har jag,
Med insikten om att ni inte har mycket insikt om erat handikapp.

Ni tycks tro att erat tillägg- Känslor,
Är något man måste ha.

Och jo visst,
Ni "måste" ha dem så jag slipper anstränga mig lika mycket för att få som jag vill.

Er underlägsenhet är roande.

Ni förnekar konstant att ni egentligen helt enkelt är ett par steg ner.
Och när det påpekas ger ni er själva titeln offer för att folk ska bekräfta att det är synd om er.



En hund förstår när den är omegan, likväl som när den är alfan.
Men ni tycks alla tro att ni är alfa utan att vara det.